Z:at – hur svårt kan det va´?!

När vi var i Kristinehamn i helgen så gjorde sig Trasan illa sig då han skulle gripa en apport.

Han gled lite på mattan, lyckades trassla in sig  på något sätt och blev halt. I veckan har han fått gå koppelpromenader  och ta det allmänt lugnt så hältan försvann snabbt. I går blev det lite fritt följ och några vittringsanalyser när jag träffade träningsgänget och förhoppningsvis kan vi träna som vanligt nästa vecka.

Jag har haft lite extra tid att funderat över vilka bitar jag ska fokusera på i träningen under våren. Prio ett är definitivt att få till en hyfsat stabil helhet i elitprogrammet. M a o inga nollor. 😉 Därifrån tänker jag sedan successivt försöka få till bättre och snyggare detaljer.

Men vissa detaljer måste förbättras redan nu och jag har gjort en grovplanering på dessa utifrån fyra kriterier: teknik, koncentration, säkerhet och jämnhet.

Z:at är ett av momenten där jag kommer jobba på några olika detaljer.

Den tekniska biten består i att förbättra rakheten i läggandet eftersom han gärna lägger sig lite snett inåt. Dessutom måste stadgan i stå bli mer befäst.

Koncentrationen måste bli bättre så att han lär sig vänta och lyssna på mitt ord och inte chansa på vad jag kommer säga.

Säkerheten ska förbättras så att han blir lika säker på alla typer av skifteskombinationer. Som det är nu tycker han läggandet är fränast, och om jag har det som första skifte kan jag i bland få ett läggande i nästa också.

Jämnheten kommer jag jobba på så att han klarar att utföra skiftena hyfsat bra även om han ligger i fel intensitet.

Dessutom måste jag själv lära mig svänga på rätt ställe. Lillemor hade vissa synpunkter på mina och Dianas vinklar i helgen, så vi började torrgå under stor koncentration. Diana var min ”hund” och hur vi än gick lyckades vi gå vilse i detta jäkla Z.  Till slut hittade vi äntligen en linje som godkändes. Ni kan se en liten film på våra övningar nedan. Tilläggas kan att vi överkom alla svårigheter med mycket garvande och humöret på topp. 😉

Z:at – hur svårt kan det va´?!

Foto: Lena Kerje