Sent i går kväll kom jag hem från en tvådagars kurs på Kungliga Hundar i Göteborg.
Det var tredje gången jag hade förmånen att hålla kurs där för ett gäng ambitiösa deltagare, och den här gången bestämde Karin Fischer och jag att vi skulle ses och träna på kvällen efter kursens slut. Mervärde kan man kalla det för, och vi hade några trevliga timmar i den fina hallen.
I dag hade jag planerat in en ledig dag, och efter att ha kört ett träningspass med både Trasan och Smilet på planen här hemma så tog jag med Trasan och Mick ut på en löparrunda i skogen.
Jag är egentligen ingen löparmänniska, om man bortser från att jag tävlade sprinterlopp i min ungdom. Men allt över 200 meter känns för långt för mig, så jag får verkligen stålsätta mig för att få till några kilometers löpning. Men om jag kan göra det samtidigt som hundarna får motion så känns det lite lättare. Egentligen springer jag mest för att stärka mig mentalt eftersom jag i princip får tvinga mig ut att springa. Och på köpet får jag förhoppningsvis aningen bättre kondis… plus starkare psyke. 🙂
Nu har jag mätt upp en sträcka som är mellan 3 och 4 kilometer – omväxlande kuperad terräng och fält. För att kompensera den relativt korta sträckan så kör jag intervallträning på slutet. Mick och Trasan älskar intervallträningen (särskilt Trasan) och då studsar han runt mig och liksom säger ”Kom igen då matte! Snabbare kan du!!!” Men det kan jag ju inte… tyvärr.
I dag var både Mick och Tarzan smått tokiga. Förmodligen på grund av att ha fått mindre aktivitet än vanligt efter att de varit med mig i Göteborg. Att Trasan är tokig är ju inget nytt, men även Mick fick lite feeling och började leka med Trasan – och det hör verkligen inte till vanligheterna. Trasan blev såklart överlycklig och sa ”Yes old man! Vi rejsar i kapp!!!” varvid han springer rakt in i ett träd som han inte ser eftersom han tittar bakåt efter Mick som snabbt kommit på efterkälken. Suck!
Det resulterade i hälta på höger fram. Nu några timmar senare ser det bättre ut och med lite tur är han helt ohalt innan helgen. Jag bestämde mig dock för att avstå tävlingen jag var anmäld till på lördag. Vi har förmånen av att få till våra SM-poäng på tre starter (förmodligen är det en kombo av hyfsat bra träning och en smula tur!) så jag kommer inte tävla mer i år utan vänta till våren.
Mina träningskamrater uttryckte lite oro över att jag (av den anledningen) kommer ligga på latsidan med Trasan under hösten. Fast jag tror det var mest på skämt för dom känner nog mig vid det här laget. Många brister har jag, men är det någon sida jag inte ligger på så är det latsidan. 😉 Därför har jag planerat höstens kommande träning så dom (och jag) vet vad vi kommer jobba på. Svart på vitt liksom.
Resten av veckan kommer ägnas åt privat träningar under fredagen. På lördag planerar jag att åka och heja på en av mina träningsvänner som tävlar med två av sina hundar. Och på söndag får jag trevligt besök av Smileys uppfödare. Lunch och träning står på schemat. 🙂