I tisdags och onsdags hade jag några bra träningar med Tarzan.
Mellan varven märker jag en viss stabilitet som börjar ta form. Den visar sig inte alltid, och i bland glimtar den till för att försvinna lika fort igen, men faktum är att jag tycker killen börjar mogna en smula.
Jag märker hur viktigt det är att Tarzan vet och förstår hur han ska göra. Han vill göra rätt så snabbt han bara kan, och så fort han börjar gissa – vilket han gärna gör – så blir det kaos. Med Mick har jag shejpat en hel del och uppmuntrat honom att tänka själv och ta mycket egna initiativ. Med Tarzan får jag tänka nästan tvärtom. Han tar egna initiativ hela tiden och gissar hej vilt, och i hans fall försöker jag i stället uppmuntra att han dämpar sig, inte tar över ratt och gas utan väntar lyssnar på mig. Och jag tycker faktiskt att det går bättre och bättre.
Torsdagen och fredagen var i alla fall Micks dagar. De tillbringades hos Ingela i Fyllingarum tillsamans med ett glatt gäng vallentusiaster och duktiga Karin Söderberg. Jag tycker Karin är en härlig person och en fantastiskt duktig instruktör. Hennes sprudlande energi smittar av sig och gör träningen så himla rolig och lustfylld, även om den för den skull inte alltid går på räls.
Mick och jag tränade bland annat att gå ur balans och mötas på cirkeln, långa fösningar där vi jobbade med tempot, framdrivningar och ta fåren runt mig och pinnen samt hämt och flankeringar. I stort tycker jag vi skötte oss bra jag och Micken, och speciellt på söndagen då vi fick till till några riktigt goa pass. Några polletter trillade ner i min skalle – och jag tror även i Micks – och det känns som att vi nu har lite nya saker att jobba vidare med. Väldigt roligt och inspirerande, speciellt då Karin är väldigt mån om att man ska förstå både hur och varför man gör saker och ting, och gärna se målbilden framför sig.
Vi är ett litet gäng som brukar ses på de här kurserna och det är himla skojigt att se hur alla hundar och förare utvecklas framåt. God stämning och glada tillrop gör att jag tror alla lyfter sig ett extra snäpp. Humor är för min del en stor nyckel till framsteg och utveckling. Tack till Ingela som ser till att dessa dagar blir av. Ingela och Skoja briljerade dessutom med allt från delning, sortering, singling till dubbelhämt och andra saker som är klar överkurs för oss andra..än så länge. 😉
Nu blir det en förhållandevis lugn helg. En kursavslutning är inplanerad på söndag, lite egen träning och däremellan ska jag bara koppla av och umgås med familjen. På måndag efter jobbet åker Tarzan och jag upp och hälsar på Lillemor och Kjell. Massa prat, träning och kul umgänge står på schemat – ser verkligen fram mot det!
Makalös utstrålning han har den där hunden! Vacker!!! 🙂
Tack Anna! 🙂
Måste få se snyggingen valla någon gång, han ser himla läcker ut! Du ät så duktig med dina hundar Heléne och har så fin känsla för detta med att träna djur så jag vet du kommer nå dina mål även i vallningen.
Kram Eva
Tack! Ja vi får se… Vi tränar på och ser till att ha roligt. Det brukar vara det i särklass bästa sättet att ”lyckas”. 🙂
Kram H.
Tarzan och du är grymma att se på planen, ni har verkligen äktenskapstycke. 🙂 Ser fram mot att se er på tävlingsbanan framöver.
Kan bara hålla med ovanstående inlägg….Mick är Ögongodis!!! 🙂
Tack! Äktenskapstycke..? 🙂 Jaa, kanske det. Vore jag hundfröken skulle jag nog välja ”ögongodiset” Mick, men som träningskompis på lydnadsplanen är Tarzan en riktig hit. 🙂
Förstår att ni haft fina dagar. Karin är suverän som instruktör och alltid positiv. Mick ser fantastisk fin ut, vilken vacker vallhund!
Karin är suverän!! 🙂
full fart hos dig som vanligt ser jag. 🙂
Japp, as usual… 🙂
Jag önskar jag hade hälften av din energi…….. Thena är i alla fall ohalt nu och vi har börjat träna lite smått, la ett spår i dag och hon var på värre. 😉 Vill gärna komma och träna snart igen men vi måste få lite ordning och reda på oss först. 🙂
kram Suss
Härligt! Håller tummarna!
Kram H.
Snacka om att valla vackert!
:-)!!