Jag fortsätter på temat fritt följ.
Lika mycket som fritt följ handlar om raka halter, snabba sättanden, räta vinkar och andra tekniska finesser så handlar det om följsamhet. En hund som tycker det är lätt och trevligt att följa sin förare och gillar att gå där vid sidan med en lite käck förväntan på….något positivt.
För egen del märker jag att så fort jag börjar tänka för mycket teknik så blir det på bekostnad av just detta med följsamhet, flow och positiv energi. Kanske finns det flera av er som har lätt för att kombinera dessa ingredienser men det gäller inte mig.
Efter att ha haft några pass med mycket teknikträning (raka halter, stabil position rakt fram i vanlig och långsam marsch och lite annat pill) kände jag att jag själv tappat lite av den där goa känslan jag så gärna vill ha och som gör att fria följet känns mer som en dans än en militärmarsch.
Så nu var det dags att skapa lite feeling igen. Och vad kan ge mer feeling än att gå till musik? Dessutom ställde jag upp en fritt följ-bana med koner, hattar och pinnar som jag skulle passera i mjuka bågar blandat med vändningar och stegförflyttningar i själva marschen.
Sagt och gjort… Med Pink, Katy Perry och Alice Cooper i öronen stegade vi ut på träningsplanen här hemma. En extra glädjekick var att det idag på förmiddagen kom upp riktiga strålkastare på min plan, så nu slipper jag stressa som en galning för att hinna träna innan mörkrets inbrott! Jippie!
Det kändes bra. Riktigt bra. Jag skulle gärna velat haft någon som stått vid sidan om och berättat om det såg lika bra ut som jag upplevde det – m a o om känsla och utförande var av samma kaliber. Men just i dag spelade det mindre roll för jag fick tillbaka mycket av den bubblande energin i mig själv som jag saknat ett tag. Och det kändes som att oavsett hur jag gick, sprang, vände och snurrade så var Tarzan med mig i ett mjukt gummiband vid sidan. Gött! Och jag tänkte inte så mycket, jag lät musiken och kroppen styra.
Jag behöver verkligen båda typerna av träningspass då det gäller det fria följet. Teknikträningen (som domarna ofta prioriterar) men lika mycket energin, flowet och följsamheten (som jag själv tycker är så viktigt). Och för att inte fastna i tekniken så känns det som en bra strategi att sätta upp slalombanor och cirklar där jag får in lite mer mjukhet och känsla. Mitt i denna bana kan jag göra några vänster om halt från språng marsch och blanda med en 3-varvssnurr i sakta marsch.
Hur man gör tror jag spelar mindre roll, det viktiga är att man inte fastnar i en stereotyp form av träning. Och just detta att få ihop en bra teknik med go attityd, känsla och utstrålning är för mig den allra största utmaningen!
Ps. Jag gillar Katy Perrys muskivideo och av någon anledning får jag ofta till en riktigt bra feeling till den låten. 😉
http://www.youtube.com/watch?v=CevxZvSJLk8
Bilden på Snygg-Mick och mig är tagen av Joachim Lindström
Takk for dette innlegget, var just det jeg trengte nå.
Kul att du gillade det! 🙂
Väldigt bra skrivet måste jag säga… nu tränar jag ju knappt lydnad på något ”seriöst plan” längre men jag tycker det är lite intressant att sen jag och Tim började tävla heelwork så har vi fått en mycket bättre känsla i fria följet överlag och jag upplever Tims attityd som strået vassare… visst skulle nog lydnadsdomarna klaga över brist på snygga detaljer men vi har en go känsla iaf 😉
Det är nog så viktigt med en go känsla Anna. Tror absolut att heelwork är ett kanonbra sätt att stärka både följsamhet och attityd i ff. 🙂