Jag tycker det i bland är svårt att inte fastna i ett visst träningsstadie.
I tävlingslydnaden har jag hyfsad koll på vår progressionsplan men i sökträningen – som är ny för mig – kan jag bli lite osäker. Där finns så många parametrar som påverkar – typ av terräng, känd/okänd mark, figgar, legor, vind mm. Är man som jag van att kliva omkring på en plan gräsmatta eller i en träningshall där varken vind, plats eller människor spelar så jättestor roll blir det en ganska stor omställning att börja tänka på massa annat som jag inte är van att fundera över.
Men men… Vi tränar vidare och med jämna mellanrum trakasserar jag Erik Wiklund med massa frågor som han tålmodigt besvarar. Visst hade det varit enklare att ha en tränare live men ”coach online” fungerar bra det också. Jag är ödmjukt införstådd med hur mycket vi har kvar att lära och inser också att det inte kommer gå så fort framåt (som jag skulle vilja!) eftersom jag kommer göra en hel del nybörjarmisstag.
När det gäller själva brukslydnaden känner jag mig mer hemma även om det är nya moment som ska läras in. Framåtsändnade t e x. Jag kan inte träna det på samma sätt med Swish som jag gjort med Smiley för de fungerar ganska olika. Däremot finns det vissa saker som jag är lika noga med. 1. En tydlig brytpunkt där galoppen ska brytas av till trav för att sedan vara nere i skritt innan gruppen passeras. 2. Att hunden inte vänder på huvudet mot mig en enda gång på sträckan, innan min eventuella inkallningssignal. Huvudriktning framåt hela tiden. 3. Att hunden skrittar och inte travar på saktagåendet. Det finns säkert hundar som ska trava men det ska varken Smiley eller Swish.
Med Swish har jag kommit till en punkt i träningen där jag precis börjat plocka bort hans lilla ”stopp-bräda” vid brytpunkten då och då. Från början hade jag en vanlig tasstarget vid punkten men det gick inte alls för då sprang han fort och vände sig rakt mot mig (som han är lärd från tävlingslydnaden) och även om det säkert hade gått att lära om så tänkte jag att det måste finnas ett bättre sätt. Så det fick bli en liten bräda som han från början bara fick kliva upp på med framtassarna och stå kvar med riktning framåt. Efterhand ökade jag avståndet till brädan men var noga med att belöning bara kom när han hade huvudet framåt. Jag tänkte lite på samma sätt som på markeringen i specialsöket där ju inga belöningar kommer om hunden inte stadigt håller sin blick mot gömman. Här finns visserligen ingen gömma men principen är ändå densamma.
Brytpunkten för Swish är i förhållande till gruppen, d v s jag räknar inte antal galoppsprång eller metrar. Mest för att vi tränar framåtskick även i tävlingslydnaden och där vill jag absolut inte att han har ett visst avstånd i kroppen utan ska springa rakt fram tills jag ber om något annat – avsett om det är 5, 10 eller 40 meter. Så i framåtsändandet är det hela tiden förhållandet till gruppen som avgör var han ska bryta av. Det är i alla fall min tanke även om det inte på något sätt hunnit bli befäst ännu.
När brädan finns där ska han först stanna på den med framtassarna och sedan börja gå sakta på min signal. När brädan inte finns där han sakta av och flyta in i ett saktagående. Jag försöker hela tiden justera träningen beroende på hur jag tycker han tänker. Ibland tänker han för mycket spring och då måste jag påminna om tydligare brytpunkt. I bland drar han lite snett i saktagåendet och då brukar jag antingen gå ut och vissa vart han ska sikta och ibland lägger jag ut en boll i slutet av saktagåendet. Den bollen får han sällan ta utan den fungerar mera som en riktningsangivelse. Däremot kommer en boll från mig över hans huvud när han går sakta och rakt.
Det finns ju massa andra bra sätt att lära in framåtsändnadet på och precis som i all annan träning gäller det att anpassa efter hundindivid. Smiley t e x som har lätt att gå in i ”eye” har en senare brytpunkt än Swish kommer ha (tror jag). De tar sig an uppgiften på lite olika sätt och man får försöka ”ta sig in i huvudet” på var och en och hitta det som passar bäst.
Nedan två filmer. Först en film på hur vi började träningen i hallen i vintras.
Nästa film visar lite från dagens träning. Efter att ha kört ett par skick för mycket (uppenbarligen) utan planka vid avbrottspunkten så hade han glömt brytpunkten och sprang alldeles för långt innan han saktade ner. Så nästa pass blir det påminnelse om brytpunkten innan gruppen igen. Att jag väljer att inte bryta honom och göra om beror på att jag inte tror han hade förstått varför. Han tänker rätt men för sent liksom. 😉 Felet ligger mer hos mig som gått för snabbt fram och inte lagt upp träningen så bra som jag borde. Många rätt i inlärningen – hjärntvätt, hjärntvätt! 🙂