Talangläger på Väla
I helgen har vi haft läger för Talangtruppen på Väla kursgård.
Mer om lägret kommer inom kort på SBK:s lydnadsblogg http://www.brukshundklubben.se/tavling-utstallning/lydnadsprov/talangtruppen/lydnadsbloggen/ men så mycket kan jag skriva som att det blev ett väldigt bra läger. Intensivt så klart, med föreläsningar, workshops, ”tävling”, träningar och enskilda samtal med alla talanger. Denna gång hade vi bjudit in landslagscoach Heidi Billkvam som både föreläsare och tränare och varje ekipage fick 2×20 minuters träning med Heidi, plus egen träning i grupper. Kul att se talangernas fina utveckling. 🙂
Som vanligt är det roligt att få umgås och brainstorma tillsammans med Diana och Lillemor. Vi funkar väldigt bra tillsammans, och just den arbetsglädjen tror jag är en viktig parameter för att få till en riktigt bra koncept. För detta gör vi ju helt ideellt!
Laddar batterierna med vila och italiensk mat
Jag var lite lagom trött i skallen när jag kom hem i går kväll. Desto mer tacksam att Joachim – som är hemma en vecka innan han åker tillbaka till Milano – överraskade med italiensk middag för hela familjen. Supergott! Som ni kanske vet så består en italiensk middag inte bra av en enda rätt, men ofta är dom så välkomponerade så man blir ändå aldrig så där otäckt proppmätt. Trots det tvärsomnade jag till Wallander i TV-soffan och Leffe fick väcka mig när det var slut. (Hade sett den förut så jag missade inte så mycket…)
I dag ska jag ta det väldigt lugnt och bara jobba några timmar på förmiddagen, för resten av veckan är fullbokad med jobb och på fredag åker jag och Jenny Wibäck till Blekinge för läger hos Carina Lundin. Tolv deltagare ska drillas i tävlingslydnadens under tre dagar. Det ska bli roligt!
Tarzan är fortfarande under behandling
För egen del händer det inte så mycket på träningsfronten. Tarzan går fortfarande på behandling för sin lungmask. Tre dagar kvar (av fjorton) och sedan måste jag vänta tre veckor innan man kan ta nytt träckprov. Det är svårt att säga om han är bättre eller inte. Man märker inte så mycket på honom i vardagen mer än att han sover mer än han brukar. Han ”hackhostar” fortfarande sporadiskt, men det är ju under träning jag märkt att han blivit dålig och eftersom jag inte anstränger honom så är det svårt att säga hur han mår.
Han har i alla fall inte haft fler febertoppar, vilket väl får ses som ett gott tecken. Jag är lite nojig och tar tempen på honom ett par gånger i veckan, eftersom jag är livrädd att han ska åka på lunginflammation eller – än värre – hjärnhinneinflammation!! på grund av denna skitparasit!! Båda dessa är följdsjukdomar på lungmaskangrepp och definitivt inget man vill råka ut för.
Reviderad träningsplanering inför SM…
Jag hade lagt upp en välplanerad träningsplan för Tarzan fram till SM. Planen var liknande den jag hade inför förra SM:et, eftersom jag tyckte den fungerade väldigt bra för honom. I stort handlar det mycket om helhetsträning, blandat med kampanjer på vissa delar under vissa perioder. Planen handlar också att låta vissa saker vara ”good enough”. Det gäller de delar jag vet att jag inte kan förändra så mycket på några månader. Däremot försöker jag ”toppa” våra redan starka moment. Detta sätt att planera höll ganska bra på förra SM:et, och framförallt skapade det en god känsla av självförtroende hos både mig och Tarzan.
Den planen har jag dock varit tvungen att revidera helt, i och med att det blev som det blev. Jag hoppas fortfarande att vi kommer kunna starta på SM, men det kommer i så fall att bli under helt andra förutsättningar vilket kommer kräva en del av mig rent mentalt. Förra året kände jag att vi verkligen var redo (så redo som man nu kan känna sig inför en tävling) och då är det såklart lättare att gå ut med självförtroende.
I år känns det givetvis inte alls så. Vi har överhuvudtaget inte hunnit starta någon Class 3 ännu, och jag är tveksam till om vi kommer hinna det eftersom jag vill ha klartecken att han är parasitfri innan jag kör igång honom. Jag kommer ändå anmäla mig till en eller två tävlingar innan för säkerhets skull så får vi se om vi kan starta på dom.
Årets höjdpunkt
SM känns lite som årets höjdpunkt. Det är festligt och stämningsfullt och något man tränar och laddar lite extra för. Jag hoppas så innerligt att vi kommer kunna vara med i år!
Det finns dock inget SM (eller annan tävling heller för den delen) som är viktigare än att Tarzan blir helt bra igen. Jag är övertygad om att vi har flera härliga och roliga år kvar på tävlingsbanan, innan det är dags att pensionera honom, och dom åren vill jag verkligen njuta av tillsammans med min fantastiska svartvita vän.
