Jenny-kursen
Kursen för Jenny Wibäck blev snabbt fullbokad, men det finns fortfarande plats för åhöare utan hund.
Att vara åhörare på kurs tycker jag är ett oslagbart tillfälle att få ta del av en hel massa kunskap och idéer, utan att missa saker p g a att man måste värma upp och gå av sin egen hund, eller planera en massa kring egen träningstid. På Jennys kurs kan man välja att vara med en eller båda dagarna och det kostar 250 kr per dag. Så passa på alla ni lydnadsnördar som vill ta del av Jennys Yes-lydnads-tänk!
Hundarnas vecka
Tarzans hälta är borta, men för säkerhets skull har han fått gå i koppel hela veckan ända tills i går då han fick vara lös en kort stund. Givetvis sprang han som en skållad råtta över stock och sten, men peppar, peppar är han fortfarande ohalt. Så nu trappar vi upp träningen och lägger in lite fartmoment. Jag tror inte Trasan kommer protestera.
Mick var hos Marie på rehab i veckan och fick för första gången sedan ryggskadan simma i bassängen. Tidigare har det bara varit treadmill för hans del. Jag kan lova att det var en lycklig kille som dök i bassängen. <3 Man ser ganska tydligt att vänster bak inte hänger med riktigt i vattnet, men vi ska träna under våren så det där benet blir lika starkt som det andra.
Tiger har varit mowiestar i veckan och haft huvudrollen i en liten träningsfilm som vi håller på med. Han har skött sig strålande den goa terrierkillen. <3
Julklappar
För övrigt ägnar jag tiden åt att titta ut julklappar… i första hand till mig själv. 😉 Övriga som förtjänar julklappar bland mina nära och kära har redan fått sina inhandlade. Leffe frågar varje jul ”Kan vi inte skippa julklapparna i år?” varvid han får ett hårt, kallt ögonkast av mig så han verkligen förstår hur korkad den frågan är.
Skippa julklappar?!! Aldrig hört något så dumt! Det är ju hela grejen med julen. Att ge och få presenter. Träffa släkt & vänner och äta massa mat kan man ju göra när som helst, men julklappar får man bara på julen. 😉 Så en jul utan klappar är ingen riktig jul. I alla fall inte för mig.
Jag tror Leffe gärna vill skippa klapparna för han tycker det är så himla svårt att hitta på något att köpa till mig. Han tycker jag har allt (moa ha ha ha…). Fast där har han fel. Det är inte ett dugg svårt att hitta på presenter till mig. Men för att underlätta för honom har jag erbjudit mig att titta ut vad jag vill ha och lägga undan, så han bara har att gå in och betala. På så sätt blir det ju en överraskning även för honom liksom. 😉
Just nu är jag på jakt efter en mockajacka. Jag har sett en grymt snygg outfit från Dunbarry där bl a denna snygga jacka ingår.
Tyvärr kostar den ungefär lika mycket som den är snygg så tänkte jag försöka hitta en liknande jacka på second hand. Mest för att vara snäll mot Leffes plånbok. 😉
Det är kul att få presenter men det är faktiskt (nästan) lika roligt att ge. Jag gillar att fundera ut vad just den personen skulle uppskatta och passa i/för, och i år tror jag att jag har lyckats ganska bra. Jag hoppas att berörda parter håller med.
Några av mina närmaste (ja förutom Leffe alltså) tycker min julklappseufori är ”lätt överdriven och snudd på barnslig”. Det får dom gärna tycka – I don´t give a shit. Jag står för varenda liten barnsligt glad och överdriven känsla. Den delen av barnet i mig hoppas jag aldrig försvinner… 🙂