Tarzan ska vara varm om nacken när vi är ute, och mina Back On Track benlindor som jag hade till min häst kommer åter till pass, om än i förkortad variant.
Killen ser ut lite som grannen i Beck, men huvudsaken nacken håller sig varm. Ändamålen helgar medlen.
Det snöade rätt ordentligt i dag på fm när Leffe och jag tog med hundarna på en rejäl promenad. Tarzan fick gå i koppel hela tiden, medan Tigge och Micken fick vara lite lösa i skogen. För Micks del gäller korta stunders lössläpp och däremellan blir det koppeltraskande. Men den glädje han utstrålar när han får vara lös är helt obetalbar. Hans vänsterben blir sakta med säkert starkare, men helt återställd är han inte ännu.
Tarzan stannade med jämna mellanrum framför mig, stirrade mig stint i ögonen med tassen lyft och frågade om det inte var dags för honom att få springa lös snart. Han gjorde små caprioler i luften när han såg Mick och Tigge som lyckligt hoppade runt i den lösa snön, och jag tyckte lite synd om honom som inte fick vara och dela glädjen. Det hjälpte inte att jag försökte förklara att hans tid kommer, för Tarzan verkar tycka att hans tid är NU!
På vägen bort mötte vi en helt underbar syn. En svart Frieserhäst med ryttare kom travande med höga framknän, massa hovskägg och lång, lockig svans. Bredvid honom travade en liten shetladsponny som ryttaren höll i grimma och bakom Friserhästen åkte en tjej och tolkade på kälke. Det såg så himla härligt ut och när vi gick vidare tänkte jag på hur mycket glädje våra fyrbenta vänner skänker oss på olika sätt. Och hur underbart det är att ha ett intresse som gör att man får vara ute i naturen.
Och jag konstaterade att jag någon gång i livet ska ha häst igen. Vilken typ av häst och i vilken form vet jag inte. Kanske en paint och prova på westernridning (gärna med lite får som man kan valla…)
Eller kanske klassisk dressyr med en vacker pre-hingst?
Ja ja…man kan alltid drömma! 🙂
Resten av eftermiddagen ägnas åt jobb vid datorn, och förberedelser inför föreläsningen jag ska ha i Kungsör tillsammans med Jenny Wibäck i februari. Både jag och Jenny ser fram mot helgen och det ska också bli jätteroligt att lyssna på de andra föreläsarna Maria, Carin, Maren och Siv. 🙂