Vi har kampanj på R U T A N!
Mina tidigare hundar har ganska snabbt lärt sig vad rutan innebär. De har haft lätt att se den (t o m lille Jackson, 25 cm ö h), sprungit fort för att passera det första konparet och därefter väntat på ett kommando. Antingen ett ”bra, stå eller okej”.
Bra betyder ”bra att du sprang fort till just den punkten, belöning kommer” Stå betyder ”stanna snabbt, stå stilla och invänta vidare info. Okej betyder ”bra att du springer på rakt fram, fortsätt springa mot belöningen utan att vända på huvudet”.
Jag gillar tanken att hunden då det sprungit genom första konparet väntar på någon form av information. Det gör att jag kan snabbt kan balansera upp ett grunt skick med att nästa gång låta hunden få ett okej – och tvärtom. Plus att den måste lära sig vara öppen i huvudet.
Som första steg har jag lagt en hög motivation på att leta upp rutan med blicken och sedan verkligen ta i och springa fort mot den. Det ska ligga ett högt värde i att leta upp rutan bland andra synintryck och det ska också ligga ett högt värde i att ta sig dig fort som fanken. Har jag väl lyckats få hunden tycka det är superkul att ta sig till rutan har jag sedan kunnat peta lite med positionen i densamma, utan att hunden tappat geist eller tryck.
Tarzan fungerar dock inte riktigt som tidigare hundar. Han lägger till egna referenspunkter och värderingar i momentet. Jag insåg ganska snabbt att låta honom springa genom rutan och vidare mot belöning inte var någon bra strategi. Tanken på belöningen fick genast alltför stor betydelse.
Jag började i stället jobba med target och försökte på så sätt lära honom en punkt i rutan. Men även det är vanskligt, dels på grund av att han blir väldigt luftig i sprången innan rutan. Och dels för att han – då jag plockade bort targeten – började leta efter den med blicken och jag tappade hans stadgetanke i rutan. I hans värld blev rutan en target. Och detta trots att jag varvade skicken med och utan target.
Jag upptäcker hela tiden nya tankegångar hos honom. Ofta handlar dom om belöningar. 😉 På lägret i veckan tyckte mina vänner i gruppen att jag noga skulle skilja på att belöna för punkt och belöna för stadga. Belönar jag för punkt ska belöningen komma snabbt efter belöningssignal medan jag kan låta det gå lång tid då jag jobbar med hans stadga i rutan. En klok och bra tanke som säkert fungerar bra på de flesta hundar.
Men jag har märkt att om jag gör ett rutskick, belöningsmarkerar och snabbt erbjuder belöning så blir nästa skick alltid grundare. Det behöver inte vara jättestor skillnad, men jag ser helt klart en tendens till att han provar att snabbare komma till belöningsläge.
Man kan ju tycka att han är dåligt grundtränad i att springa snabbt rakt fram tills jag säger något annat. Och det kanske är riktigt. Men då jag tränar långa kierrä eller skickar mot matta, lastpall eller riktningspinne har han en annan tanke än då jag skickar mot rutan. Och att på kommando få honom springa lika snabbt rakt fram mot ”ingenting” har jag inte lyckats med.
Så jag får tänka till ordentligt då jag belönar för punkt i rutan. Jag vill verkligen få honom att förstå att det är just DIT jag ville han honom och det är DET som jag belönar, men ändå låta honom stå där och vänta en kort stund innan den efterlängtade belöningen erbjuds.
Jag har inte så många tiondels sekunder på mig att se och tajma det hela, för det går jäkligt fort. Och står jag vid sidan av rutan (och han sitter längre från) blir det genast en helt annan bild för honom än om vi står tillsammans då jag skickar.
De senaste dagarna har jag i princip bara tränat rutan. Flera pass om dagen har det blivit och jag har tränat på att få honom springa fram till punkten (som i hans fall ligger mellan mitten och bakre kant) och där stanna på min belöningssignal. Jag vill gärna att han ska ha en tanke på att stanna själv, men däremot inte vända upp direkt bakom första konparet.
Så vi har tränat korta skick, långa skick, skick där jag stått på olika ställen, skick från att först få springa kierrä runt en pinne (en riktigt bra övning då han snabbt lärt sig hitta rätt väg även då jag med flit låtit honom komma in lite snett), skick till kon och vidare mot ruta, skick med olika typer av störningar runt omkring. Puh…
Jag tycker verkligen det hänt mycket på de här tre dagarna. Då det blivit fel har jag konsekvent varit tyst och låtit honom söka vidare. Då han hittat rätt har jag bekräftat, talat om att han är superduktig som stannar kvar därute och jobbar vidare utan att komma tillbaka till mig och han har i bland fått en lite gotta för det. Men de riktigt heta belöningarna får han bara då han hittar rätt position direkt. Och så får han stå en liiiten stund innan belöningen kommer – oftast från mig men i bland ligger den utlagd en bit bakom rutan.
Så nu jobbar jag vidare på att utöka svårigheterna lite. Men försöker samtidigt vara observant på små tendenser åt något håll så jag är beredd på att backa tillbaka några steg om det behövs.
Liten filmsnutt på några av våra övningar de senaste dagarna:
Tarzan – positionsträning i rutan
Älskar filmerna på Tarzan! 🙂 Vilken bra ide att skicka runt pinnen först för att lära hunden komma in mellan konerna även om den kommer lite snett. Tack för att du delar med dig av alla dina bra tips och funderingar runt hundträningen. Jag tycker eran ruta ser supersnygg ut!!!:)
Tack! Roligt att du uppskattar filmsnuttarna! 🙂
Jättesnyggt! Hur har du gjort för att få honom springa lika fort mot pinnen som tillbaka?
Hmm, faktiskt inte mer än att belöna då han kommer mot mig igen. Men han är ju en fartig hund i sig självt. Hade han inte varit det hade jag nog höjt motivationen just vid ”rundningen”. 🙂
Vilken energi!!!!! 🙂 Snyggt jobbat!
Tack! 🙂
Roligt att se er ”in action”! Snyggt!
Kul att du tycker det ! 🙂
Vilken fart han har. Kan tänka mig att han är den där typen som springer lika fort o glatt 30e ggn du skickar till rutan. Härlig film! 🙂
Ha ha, jo så är det allt Gunilla! 🙂
Vilken härlig film! Du är en riktig inspirationskälla och jag lever fortfarande på träningen vi hade hos dig söndags. Det är lika viktigt att åka från en instruktör och känna sig nöjd och duktig som att lära sig nya saker. Hos dig fick vi båda bitarna. 🙂
Kul att träffa er. Dina ord värmer så klart! 🙂
Vilken härlig fart,fläkt och attityd Tarzan har till rutan. Kanon jobb!
Vad bra du har lagt upp det hela. Imponerad!
Tack snälla Mia! 🙂
Jag är ett stort fan av dig och din träning. Dina filmer och din blogg inspirerar mig verkligen i min egen träning. Så mycket glädje och energi!! 🙂
Tack Lina! Så glad jag blir av att läsa det du skriver! 🙂
Haha, Siri låg och gnagde på ett ben men när hon hörde din röst kom hon fram till datorn och la huvudet på sne 🙂
Ha ha, jag tror det var ”rutan” hon taggade på! 🙂
Hej
Roligt att läsa hur du tänker kring rutan, eftersom jag har haft lite av samma problem med min Bc-kille Koe… Alla de där vanliga sätten att tänka kring rutan har helt enkelt inte fungerat med honom – till min stora stora frustration….! Härligt att du är så ödmjuk och generös i bloggen och skriver om både det som fungerar bra och det som fungerar mindre bra…. 🙂
Tack Sharon! Roligt att du gillar bloggen. Ja, skulle man bara skriva om allt som gick klockrent och perfekt skulle det inte bli mycket skrivet. 😉