Vi tänker, känner och tar emot information på olika sätt. En vän till mig brukar skämtsamt dela in människor i två fack – naturvetare och känslomänniskor.
Vissa av oss är naturvetenskapliga. Att börja prata för mycket känslor och annat flummigt med en naturvetare brukar sällan vara framgångsrikt. Här handlar det mer om teknik, strategier och vetenskapligt underbyggda teorier. Om man ska generalisera så är naturvetaren mera intresserad av resultatet och poängen än själva upplevelsen i sig.
Motsatsen är känslomännsikorna. För dessa personer är upplevelsen och känslan det viktigaste. Pratar vi hundträning föredrar de ett fritt följ med god känsla framför ett mer tekniskt korrekt, och poängen är underordnad känslan på planen.
Ja, jag vet att jag generaliserar grovt, och det är med flit. För det är ju inte riktigt så enkelt att man är antingen eller. De flesta av oss har förmodligen en dos av både naturvetaren och känslomänniskan i oss, även om en av sidorna överväger.
Vad är bäst då? Och kan man ändra sig? Kan man få naturvetaren att börja tro på spöken, andar och tidigare liv? Och kan man få känslomänniskan att se sitt liv genom diagram och statistik och göra saker konkreta och mätbara i stället för känslomässiga?
Nää, jag tror faktiskt inte det. Och det finns heller ingen anledning eftersom det handlar om personliga egenskaper och förhoppningsvis är man bekväm i sin egen personlighet. Men det kan finnas en vits i att försöka få in lite mer av den sida man saknar, för båda sidor har klara fördelar.
Att som naturvetare öppna sina sinnen och få in flera dimensioner i livet än de rent vetenskapliga och resultatinriktade gör förmodligen livsresan mera intressant. Att våga ”känna mer” och leva sig in i andra individers situation är både berikande och utvecklande.
Och som känslomänniska kanske man skulle må bättre av att i bland ”stänga av” och faktiskt se saker mera konkret. Inte alltid analysera och lägga känslor i precis allt.
Fundera över om du har någon sida du skulle vilja ha mer av, och hur du skulle kunna få in mer av just den i ditt liv?
Älskar din blogg! ❤️ Kram
Gulle! <3
Såååå bra! Instämmer med föregående skrivare 🙂
Kram <3
Tack Eva! Så gulligt skrivet. 🙂
Kram H.