Jag har pysslat med lite av varje under mitt yrkesverksamma liv.
Det började med att jag utbildade mig till sjukvårdsbiträde efter gymnasiet eftersom jag ville fortsätta vidare och bli sjuksköterska precis som min mamma.
Jag trivdes bra med att jobba inom vården men kände väl ändå att jag inte ville tillbringa resten av mitt liv där.
Efter några år inom vården sökte jag in till hudterapeututbildningen, men kom inte in p g a att det var skyhöga intagningspoäng. Men skam den som ger sig! Jag tjatade till mig praktik som lärling på en hudvårdsklinik och den praktiken fick man tillgodoräkna sig när man sökte, så på tredje försöket kom jag in på utbildningen till hudterapeut i Stockholm. En väldigt rolig utbildning. Jag har många härliga minnen därifrån. 😉
Efter utbildningen startade jag eget företag (med det oerhört fantasilösa namnet Helénes Hudvård) och där jobbade många år tills jag till sist tröttnade och ville göra något annat.
Jag hamnade av olika skäl i reklambranschen och efter några år som anställd på reklambyrå startade jag eget företag med inriktning på copy&design. Företaget döpte jag till Write Now! vilket jag än i dag faktiskt tycker är ett lysande namn… till skillnad från Helénes Hudvård. 😉
Men det var rätt slitsamt. Jag jagade ständigt jobb och ena månaden hade jag skaplig inkomst – nästa nada. För att fylla ut kassan lite började jag lite smått med cateringverksamhet och importerade italienska delikatesser. Jag är väldigt Italienfrälst! Det var kul, men inte heller det gav så värst mycket klirr i kassan – i synnerhet inte i förhållande till allt arbete det innebar. Jag gjorde en slags ”klubb” som jag döpte till Casalinga (italienska för typ köksfru/husmor) och varje månad bjöd jag in medlemmarna till en avsmakningskväll med vin och mingel. Det var uppskattat och som mest hade vi dryga 70 pers i vårt loft ovanför stallet och garaget där jag förvarade alla produkter. (Som lite kuriosa kan jag nämna att en italiensk vän till oss i förtroende berättade att namnet Casalinga i Italien inte alltid betydde det vi trodde, utan var ett namn på flertalet italienska porrsajter! 😉 Ja ja, jag tyckte ändå det var ett bra namn)
Men så plötsligt var jag tillbaka i hudvårdssvängen igen, denna gång som anställd på Laser&Hudvårdskliniken i Linköping. Där blev jag kvar i 14 år och trivdes otroligt bra. Jag gillar att jobba i grupp och har lätt att samarbeta med människor, lätt att anpassa mig och gillar dynamiken i teamwork – under förutsättning att man är i ett kreativt och bra team. Och det var jag verkligen under dessa 14 år!
Men… hundintresset tog över. År 2018 byggde vi träningshallen och jag bestämde mig för att satsa heltid på kurser och privatträningar inom tävlingslydnad och mental träning. Nu har jag hållt på med det i dryga tre år och känner att jag gärna fortsätter några år till. Bara för att jag fortfarande tycker det är roligt och givande.
Nu kanske det låter som att jag har hoppat från det ena till det andra och inte kunnat bestämma mig. Men om man tänker på att det handlar om en tidsperiod på 38 år!!! så tycker jag inte det är så himla hoppigt ändå. Jag har testat olika saker, gillat många av dem men kanske inte tillräckligt mycket för att ägna hela mitt återstående liv åt det. Eller som min fantastiska chef Anna på Laser&Hudvårdsklinken (som tragiskt gick bort i cancer endast 45 år gammal) sa ”Om man hittar en bra och spännande bok vill man ju inte ändå inte läsa om samma sida gång på gång. Man vill vidare och hitta en fortsättning!”
Så fint skrivit Helene
Tack Lisbeth! 🙂