Hur mycket ska man träna med sin valp?

Jag fick frågan hur mycket jag tränar med Smiley från en person som tyckte han ”kunde mycket för sin ålder” utifrån en filmsnutt jag lagt ut på Facebook.

Jag blev lite förvånad. Dels för att den typ av träning vi gör inte alls har till syfte att göra honom till någon slags ”barnstjärna” och dels för att jag – i den mån jag överhuvudtaget vill visa något av vad vi gör – väljer att visa lek- och samarbetsövningar eftersom det är det vi pysslar med. 

Hur mycket ska man träna med sin valp, och vad ska man träna? Jag tror det finns lika många svar som det finns valpar. Det finns så himla många faktorer som spelar in och det som passar en viss individ passar inte en annan. 

Med Smiley tänker jag ta det ganska lugnt. Mest för att jag vill lägga störst fokus på Tarzan några år till, men även för att jag tror Smiley är en typ av individ som behöver få växa i sin kropp och knopp ordentligt. Han är långbent, gänglig och just nu mycket högre bak än fram så han ser rätt festlig ut när han springer. Jag kan även ana ett visst mått av eye i honom och det vill jag försöka minimera så mycket jag kan i träningen. 

Jag tror mig ha ett hum om vad han tycker är lätt och vilka bitar jag kommer få jobba lite extra med. En del saker känner jag igen från andra hundar från de här linjerna och vissa av de bitarna är helt nya  för mig som hundtränare. Spännande och lärorikt.

I stort är han en rätt okomplicerad hundindivd. Väldigt trygg i sig själv, cool i huvudet, social, framåt och oförvägen. Han verkar gilla att samarbeta, har ganska lätt att fokusera och växla mellan stadga och fart. Han är inte lika reaktionssnabb som Tarzan men å andra sidan ska jag inte jämföra med Tarzan för han är ganska extrem.

Med Smiley tänker jag lägga mycket tid på att jobba upp ett tryggt och glatt samarbete. Jag vill att han ska tycka det är lätt att följa, lätt att vänta, lätt att springa, lätt att gripa och försöker lägga upp träningen på ett sätt som inte skapar någon frustration eller osäkerhet. På sikt måste hunden lära sig tackla svårigheter och ”fel” men först vill jag boosta självförtroende plus att den ska känna sig helt trygg tillsammans med mig. 

Av rent fysiska skäl vill jag också vänta med vissa saker. Snabba vändningar, snabba stopp, rundande av kon och annat som kräver många repetitioner får ligga på is tillsvidare.

Då det gäller olika miljöer och situationer har han tidigt fått hänga med i alla möjliga sammanhang. Eftersom vi bor på landet där det inte är så mycket trafik tycker han fortfarande det är lite läskigt i stan med bilar som passerar nära och bussar som pyser när de åker förbi. I ö verkar han inte tycka något är konstigt eller läskigt, men det kommer säkert en period nu framöver då brevlådor, stenar, människor i keps och mycket annat kommer vara ytterst suspekt. 

Jag försöker varken jämföra honom med andra eller värdera saker han gör, utan bara konstatera och ha vissa bitar i åtanke. Häromdagen trillade jag ändå dit efter att ha pratat med en bekant. Hon har en valp (dock ingen bc) som är några veckor äldre än Smiley och den har redan betydligt bredare kunskaper och har kommit väldigt långt i vissa delar. Hjälp! tänkte jag och kände mig plötsligt både lat och ambitionsbefriad. Korkat av mig – jag vet – men just då kändes det så. 

Som tur är har jag vänner som känner mig väl och på ett ”kärleksfullt” sätt kan vara både raka och ärliga. Bl a fick jag detta på mail av vännen Sharon efter att jag beskrivit hur jag kände. ”Om den där valpen kan för mycket när vi ses och beskrivs med för många adjektiv som det kan sättas lite eller mycket framför…..så ska du få med mig att göra ??????. BARA NJUUUUUUT OCH SE VAD SOM HÄNDER!!!!! Eyes of wonder! ????”

Jag försöker verkligen ha hennes ord i åtanke. ”Eyes of wonder” känns som en bra filosofi eftersom det innebär att jag inte kan ha några förutfattade meningar. Här&nu är ju något jag eftersträvar i det mesta jag gör och kan jag dessutom se på saker med öppna ögon och vara nyfiken på vad som döljer sig bakom olika scenarion, ja då har jag kommit en bra bit på väg med mig själv. 🙂 

Nedan några bilder på det vi gör tillsammans. Alla foton är tagna av Ingela Karlsson.