Heminredning, hundträning och en gnutta humor.

Det är spännande att skapa ett nytt hem.

Jag tycker – utan att vara något proffs –  att det är kul med inredning. Precis som i många andra sammanhang (hundträning till exempel ;)) vill jag försöka hitta min egen linje och stil. En stil som är jag.  Att hamna i en viss inredningsgenre med do och don´t passar inte mig. Även om jag har en förkärlek för den lite rustika New England-stilen så blandar jag gärna in lite annat som jag också gillar. Humor till exempel. Att bli överraskad av ett udda humoristiskt inslag tilltalar mig, likaväl som det lite osymetriska och icke-strömlinjeformade.

Nu är vi förvisso fler som bor i huset, men de övriga låter mig oftast få husera ganska fritt. Inom vissa gränser. Vi har liksom olika områden som vi styr och ställer över. Badrum, kök, sovrum och vardagsrum är mina områden, även om Leffe gärna gör anspråk på köksregionerna. Garderoberna är jag också in charge of. Joachim sköter sitt rum och Leffe bossar över garaget, förråden och till viss del omgivningarna kring huset. Ja förutom träningsplanen och trädgården då. Niclas har flyttat hemifrån tillsammans med sin Mikela, och de sköter sig själva i en lägenhet nära universitetet i Ryd. 😉

Men nu är ju detta inte en inredningsblogg, och inte heller en blogg som handlar om min familj, utan i första hand en hundträningsblogg. Och man kan ju undra vad som händer på den fronten.

Just nu är vi inne i en period av mycket helhetsträning. Och den tycker jag går framåt, givetvis lite på bekostnad av snygga små detaljer. Men var sak har sin tid och förhoppningsvis kommer de bitarna (detaljer och helhet) att närma sig varandra, mixas i hop och höjas några snäpp tillsammans efterhand.

I dag la sig Tarzan på sättande under gång, vilket inte hänt på väldigt länge. Jag gör det klassiska misstaget att tänka ”det var en tillfällighet och kommer inte hända nu när jag gör om det”, vilket det givetvis gjorde. Två missar efter varandra är aldrig bra, för helt plötsligt är beteendet liksom befäst. Jag borde ju ha kunnat förutse detta, men i bland tänker jag fel. Eller kanske snarare inte alls.

Så dagens pass gick till stor del åt att få honom att lyssna och tänka rätt. Och så få in det i helheten igen. För så fort jag lägger uppgifter efter varandra så ändras hans sätt att se på dom, och hans aktivitetsnivå går upp ett snäpp. Men jag jobbar stenhårt på att lära honom lyssna/tänka även när han är väldigt het, för det är  förmodligen så han kommer vara på tävlingarna framöver. Det är liksom hans personlighet och han var så redan från dag ett då jag fick hem honom. Och även om han lugnat sig betydligt så kommer jag aldrig kunna ändra hans personlighet som hund, från het till lugn. Men jag kommer kunna lära att det lönar sig att vänta och behärska sig. Men att gissa hej vilt, ligga steget före och köra sitt eget race kommer aldrig någonsin ge utdelning.

En lång period av ganska intensivt arbete med kurser och föreläsningar runt om i landet har nu börjat avta något. Jag har bland annat besökt Eskilstuna Hundcenter och från den kurshelgen skrev Anna Larsson ett blogginlägg som jag tyckte sammanfattade helgen på ett mycket bra sätt. http://3vallare.se/?p=1128

Anna skriver bra och tänkvärda saker på sin blogg som inte bara har med ren hundträning att göra, utan även tankar och reflektioner kring vårt sätt att förhålla oss till vår sport, våra hundar och varandra. Läsvärt.