Effektiv inlärning med Maria Brandel

Var medveten om din hunds brister, men lär dig gilla dom och lägg framförallt inte för mycket mentalt fokus på dom.

Med dessa ord inledde Maria Brandel söndagens clinic som skulle handla om effektiv inlärning. Och redan där kände jag att det här förmodligen skulle bli en intressant och givande söndag. Jag gillar tanken på att lyfta fram styrkorna i stället för att fokusera på svagheter och brister (även om man självklart inte kan blunda för dom om man vill utvecklas) och jobbar gärna med – och inte mot – hunden.

Maria berättade också att hon inte använder någon specifik metod utan ser till vilken strategi som ger bäst och snabbast resultat från hund till hund.

Planera, träna (mycket!) och utvärdera brukar vara en bra väg framåt. Det är också viktigt att kunna se sin träning lite ”utifrån”. Vad ser du? Använd kunskapen. Vad leder olika åtgärder till? Finns det ett bättre sätt? Ibland kan det kanske vara en bra strategi att medvetet bortse från  – eller åtminstone vänta med att jobba med – vissa svårigheter och brister i träningen medan man i andra fall bör ta tag i saken så fort som möjligt.

Ett bra sätt att ha koll på hur träningen går är att sätta tidsgränser. På så sätt ”tvingas” man utvärdera oftare och försöka stegra träningen lite för varje pass, så man inte hamnar i den berömda komfortzonen.

Maria menade också att målet man har inte är ett mål i sig, utan är till för att visa vägen framåt. Därför är det bra att hela tiden ha slutmålet i skite då man tränar.

Hur ser träningspasset ut?

Ja, det varierar ju från hund till hund och beroende på utgångsläge, men här är några punkter att tänka på.

1.Det ska ha en tydlig start

2. Det ha ett tydligt slut

3. Fundera över vad som hände mellan start och slut

4. Fundera vidare på hur nästa pass ska se ut

En annan fråga man kan ställa sig är ”Vad tränar vi på?” Tränar du på det du tänkt, eller på det som händer? Se upp för glappet däremellan och försöka träna på det som händer. Hundträning handlar om att vara här och nu, inte där och sedan.

Då det gäller heta hundar kan det vara bra att låta dom kolla av läget lite innan man sätter i gång träningen, och därefter belönar Maria mycket frivillig stadga. Hon är också generellt sparsam med många upprepningar av samma sak då det gäller denna typ av hund. Det är också extra viktigt att variera belöningspunkterna på heta hundar som lätt bygger väldigt hög belöningsförväntan.

Kriterium

Ett kriterium är vad man som tränare anser att hunden göra för att få sin belöning? Kriterium kan lika gärna handla om aktivitetsnivå som tekniska detaljer. Är hunden tillräckligt engagerad? Är den för hetsig? Gillar jag som förare den attityd min hund har? Jag tycker själv att den sista frågan är relevant. Vissa av oss vill ha lite lugnare känsla hos våra hundar medan andra vill ha mera energi och en högre aktivitetsnivå. Och det är alltid trevligt då jag och min hund har samma tanke om hur det ska kännas och se ut då vi tränar tillsammans.

Har man tänkt tävla och satsa upp i klasserna är det viktigt att från början ge hunden en riktigt positiv känsla i tävlingsmijö. Det ska kännas lätt och roligt att gå in på en tävlingsplan, och därför jobbar Maria från första stund med att ”tänka tävling”. Det innebär bl a att träningen tidigt läggs upp så att hunden får förståelse för små kedjor, får en glad känsla då det står folk på planen och kommenderar samt lär sig bli trygg i en tävlingslik miljö.

Helping eller shejping?

Den frågan ställer vi oss nog alla mellan varven. Hur mycket ska man hjälpa hunden och hur mycket ska man  jobba med att fånga beteenden och förstärka dom? Även där har Maria ingen definitiv strategi utan utgår från hund till hund och situation till situation.

Om man väljer att shejpa är det A och O att hunden förstår rättmarkören till 100% och att den kan användas på ett bra sätt av tränaren. Maria tycker shejping ofta ger en god kroppsuppfattning hos hunden och att man som tränare  blir en god observatör och lär sig läsa hund. Ofta ger det också ett bra engagemang hos hunden då den får bjuda på beteenden.

Viktigt då man shejpar att man lägger lika värde på aktivitet och stadga samt är väldigt observant på hundems aktivitetsnivå. Maria låter inte sina hundar gissa för mycket och därigenom få med massa ”slaskbeteenden” som hunden gärna kopplar till uppgiften. Då hjälper hon den hellre in på rätt spår så hon snabbt får en hög rättprocent, då det är viktigt att få rena beteenden så snabbt som möjligt.

Om man jobbar med helping  så måste man redan från början ha en plan på hur man ska jobba bort hjälperna, så att förståelsen (eller motivationen) hos hunden inte ligger i själva hjälpen. Fördelen med helping är att det ofta ger rena betenen snabbt, det är enkelt för hunden att förstå och passar vissa hundar (och förare) väldigt bra. Maria är resterktiv med hjälper på en oengagerad hund, och försöker då i stället höja hundens motivation genom att fånga och förstärka rätt beteende och engagemang.

Rätt- och felsignaler

Maria skiljer tydligt på rättsignal (klick, ord, ljud) och en ”keep going-signal” (bra, fortsätt så). Rättsignalen betyder alltid ”rätt där – belöning kommer”. Var uppmärksam på vad som händer mellan rättsignalen och belöningen. Om hunden t e x alltid får bryta sin stadgeposition på ditt klick och får sin belöniing då den rör sig, är det lätt att hunden ändå kopplar belöningen till rörelse trots att du klickat för stadga.

Då det gäller felsignalen är det viktigt att den inte tolkas som en förbudssignal. Fel och förbud är två olika saker. Felsignalen ska vara en signal för hunden att så snabbt som möjligt vilja prova igen och anstränga sig lite extra för att göra rätt. För att en felsignal ska vara effektiv är det viktigt att den kommer i exakt det ögonblick hunden gör fel – t e x flyttar en tass i en stadgeposition och inte då den väl satt ner tassen igen och sitter stilla. Det kräver stor känsla för timing hos tränaren, och det är också viktigt att signalen alltid uppfattas som positiv för hunden. Då man felat hunden tycker Maria det är mycket viktigt att man ser till att nästa försök leder till belöning, även om det inte är perfekt.

Kommandosäkerhet

Många gånger går hunden på helt andra saker än vårt ord, t e x vårt kropssråk, mimik, situationen i sig mm. Vill man ha en bra ordförståelse på hunden ska man försöka se till att ofta ändra omständigheterna kring kommandot. Variera positioner och miljöer och träna sitt, ligg och stå i alla möjliga sammanhang, även i situationer där hunden inte ser ditt ansikte. Ordförståelse bör man börja träna tidigt och se till att banta bort alla hjälper.

Rätt sinnesstämning

Att ändra hundens sinnesstämning tar ofta betydligt lägre tid än att ändra ett ”tekniskt fel” som smugit sig in i träningen. Att få fram och behålla en lagom aktivitesnivå och känsla hos hunden är en ständigt pågående process. Till stor del kan man påverka intensiteten genom aktiva respektive passiva belöningar. Hundar som lätt hamnar i en alltför lugn känsla kan man ofta höja genom att se till att hunden är i rörelse då man levererar belöningen, och tvärtom på en hetsig hund. Då det gäller högtempererade hundar är Maria extra noga med att de aldrig hamnar i ”autopilotläge” dvs ett läge då hunden vet exakt vad den ska göra och vad som kommer härnäst. Viktigt att hunden är öppen i huvudet och inte låter den häftiga känslan av att få springa till rutan eller hämta apporten tar över, så att övrig information inte går in.

Inlärning för skarpt läge

Träna på det hunden ska prestera!

Det  finns massor av hundtränare som är superskickliga på att träna. Men vill man tävla med sin hund ska man träna så man blir duktig på att tävla. Att kunna prestera på tävlingsbanan är en annan sak än att göra detsamma på träningsplanen. Det är lätt att man kanske tränar delar och detaljer 75% av tiden och tränar tävlingsmässigt 25%. Vill man lyckas på tävling kanske fördelningen ska vara tvärtom. Att lägga huvuddelen av träningen på det hunden förväntas möta på tävling kan vara en god strategi.

Sist men inte minst…

De flesta av oss har begränsat med tid och hinner kanske inte träna riktigt så mycket som vi skulle önska. Då kan det vara smart att fundera över vad som är viktigt just nu. Är det tävling på gång kanske man ska strunta i detaljer som behöver förbättras och fokusera på en bra helhet och en god känsla. Rangordna och punktträna de olika bitarna och utvärdera efter varje pass. Var öppen och uppmärksam och träna hellre en kort stund med alla sinnen öppna, än långa slentrianmässiga pass.

Maria hade fyra duktiga demoekipage och det var roligt att se olika raser och hundtyper på träningsplanen. Jag tycker clinics är en himla trevlig typ av kurs. Man får chans att både lyssna och se, och kan koncentrera sig fullt ut eftersom man inte har egen hund med sig. God hemlagad lunch och massa glada männsikor blir så klart pricken över i:et!