I dag har vi besökt Motala och provtränat på Dittes nya matta i hennes fina hundcenter.
Så lyxigt med en varm, skön träningshall med massa extra utrymmen i form av teorilokal, kontor, förråd, toalett, duschar för två- och fyrbenta samt dessutom fina gräsmattor för utomhusträning. Mattan kändes väldigt fin att träna på och Tarzan verkade gilla den skarpt. Vi hade en mycket trevlig eftermiddag hos Ditte tillsammans med Yvonne, Monica, Lasse och Marika med fika, hundprat och lite träning.
På tal om träning. I dag har det blivit många träningspass – närmare bestämt fem – med Tarzan. Riktigt så ambitiös brukar jag inte vara, men vi fick vissa bakslag på morgonens tävlingsträningspass, vilket grämde mig lite eftersom Tarzan känts väldigt fin en period nu. Han har utvecklats på flera plan, känns mera stabil, klarar att springa och tänka samtidigt och är ganska öppen i skallen. Vi har kunnat länka mycket på ett tävlingsmässigt sätt, och han har gjort det riktigt bra. Men i dag då jag kedjade ett helt program tyckte jag inte alls att delarna höll den kvalité jag önskar, och dessutom blev det bakslag på ett problem vi tidigare brottats med.
Så det blev till att klura, prova, klura lite till, prova igen och igen… Tarzan är en hund som tål stora mängder träning utan att tappa i engagemang och entusiasm, och värmen verkar inte bekomma honom alls. Tur är väl det eftersom han kräver väldigt mycket träning för att kännas riktigt bra. Att ”vila sig i form” är inget bra recept för den grabben. En dags träningsuppehåll och han är som en smärre atombomb. Jobbigt på ett sätt. Skojigt på ett annat.
Sista passet nu på kvällen kändes ”helt okej”, för att använda ett populärt uttryck. Till skillnad från Mick söker sig Tarzan gärna tillbaka mot mig om det blir något fel då han jobbar på avstånd. Jag är inte så förtjust i det beteendet. Ändå har jag varit väldigt selektiv med att bryta, ta tillbaka och göra om – och jag försöker i stället kommendera honom på håll i det läget. Och numera kan jag oftast stoppa honom på avstånd, göra om därifrån och få till ett rätt. I det läget kan jag någon gång belöna för att han tar mitt ”stanna-kvar-där-du-är-och-jobba-vidare-kommando” men jag är försiktig eftersom han har lätt för att skapa egna beteendekedjor som han tror kan löna sig.
Det som är roligast med Tarzan är också det som är svårast – hans reaktivitet. Han går på första bästa känsla, reagerar blixtsnabbt, och verkar ha ett aldrig sinande känsloflöde sin lilla kropp och skalle. På några få sekunder hinner han med flera olika beteenden, och i bland har jag ett helsike att försöka hinna med att förstärka det jag är ute efter.
Men en sak är säker – jag skulle inte vilja byta honom för allt smör i Småland. En gladare och mer entusiastisk träningspartner får jag nog leta efter, och hittar jag bara alla hans knappar från A-Ö så tror jag det kan bli riktigt bra. I nuläget är jag väl någonstans mellan F och H…
Den svartvita bilden på min svartvita, glada träningsvän är tagen av Ingela Karlsson.
Var du glad att du har en hund som alltid jobbar och tar i även om det är varmt. Thena är ganska påverkad av värmen och jag kan bara jobba kortare pass innan hon tappar i tempo. Har man en hund som Tarzan får man nog räkna med att få jobba extra med en del grejer men ha desto roligare på vägen. Det lilla jag hunnit se av er två är hur härligt som helst. Man blir glad av och se er två och det syns på lång väg att ni har kemi. 🙂
kram Helen
Tack! Och visst har du rätt…alla har sitt att jobba med. Och det är väl det som är tjusningen.
Kram H.
Jag håller med ovanstående och tror Tarzan är en hund som passar dig som handen i handsken. Lika positiva och träningsviliga och med massa utstrålning. 🙂
Pomme är ganska loj i värmen då vi är inne men piggelin på promenader. Däremot är hans matte värmekänslig så jag kan inte påstå att det blir så mycket träning sådana här dagar. 😉
Kram Eva
Gulliga ord, tack! Ses nästa vecka!
Kram H.
Hej! Kan du ge exempel på hur du gör när du stoppar på avstånd och i vilka situationer? Upprepar du kommandot flera ggr?
Ska fundera ut något bra exempel, återkommer. 😉
Med andra ord är du på G!!! (Nu var jag väl vitsig!!) 🙂
MYCKET vitsig! Det hade jag ingen tanke på då jag skrev det, ha ha!! 🙂
Alltid lika roligt att läsa dina rader om träning och tankar.
Roligt att du tycker det, tack! 🙂
Oj sicken fartig bild! 🙂
Vad roligt med Dittes hall. Kommer man kunna hyra den per timme i vinter sen?
Det kan man. Gå in på Dittes sida http://www.ditteshundkurser.se så hittar du mer info. 😉
Jag har samma sak med min hund som vill komma till mig direkt då det blir tokigt i träningen. Jag har kanske skapat en del själv då jag brukar bryta på ett positivt sätt och ta tillbaka henne och göra om. Nu verkar hon lärt sig när det blir fel och felar sig själv. Hur gör du när hunden exempelvis går fel till rutan, dirigerar du därifrån då eller stannar du hunden på halva vägen och ger ett nytt rutan kommando? Vore väldigt intressant att veta.
Tack för en mycket bra blogg! 🙂
Mvh Carolina
Återkommer i ämnet. Roligt att du uppskattar bloggen! 🙂
Klart du kommer hitta alla knappar, hur kul vore det inte att bo lite närmare och kunna hyra den fina hallen,
här är det långt till hallar!
Ja Kattis, du får flytta söderut!!!
Kram på dig!
Ni är ett superteam och det verkligen glittrar om er, precis så jag vill lydnad ska se ut. 🙂 Dina små bakslag kommer du fixa lätt som en plätt, alla får bakslag mellan varven.
kram Suss
Gulle dig!
Kram H.
Åh han är ju för läcker Tarzan 🙂 tycker han är mycket lik min Monster! Massor med energi och reaktiv 🙂 Tror han skulle göra sig ypperligt som agilityhund 😀
Tack Hedvig! Ha ha, det tror jag säkert han skulle. Men du har väl sätt hur ”oreaktiv” hans matte är på agilityplanen! Herregud, jag hade ju svårt att hinna med Jacke 25 cm!! 🙂
Håller med ovan talare, alltid kul att läsa dina blogg inlägg 🙂 Känner igen det där med att reagera blixtsnabbt och knäppt hinna med att förstärka det man är ute efter, underbart! Ha det fortsatt bra på semestern!
Kram
Tack Lotta! Vi ses – lycka till hos Mona! 🙂
Kram