Jag hinner inte med allt jag vill/borde/måste göra.
Så är det bara, och jag har för länge sedan slutat ha dåligt samvete för det. På samma sätt som jag nuförtiden heller inte har dåligt samvete för saker jag gjort, som jag egentligen kanske borde avstått. I bland gör man kloka val, i bland korkade. Thats´s life.
Så därför borde jag heller inte ha dåligt samvete när Mick tittar på mig och säger ”Och när ska vi valla då?” Speciellt som det inte blev någon vallning förra veckan på grund av att hans lätt förvirrade matte dubbelbokat, och denna veckan är kalendern redan fullbokad med annat. ”Som om någonting skulle kunna vara viktigare” säger Mick och ser på mig med den där speciella Mickblicken som gör mig så svag… Men nästa vecka ska vi valla tre dagar, varav två för Karin Söderberg, och då hoppas jag han förlåter mig.
Den 2 oktober – sådär vid 13.30-tiden – är värd en liten extra notering i min kalender. Då fick jag nämligen ett av mina sällsynta, men inte desto mindre kraftfulla vansinnesutbrott. Orsaken till detta var en ”dam” i en vit Volvo…
Jag hade tid för en kontroll uppe på Linköpings Universitetssjukhus, och tänkte samtidigt vara effektiv och miljöträna Tarzan lite i den stökiga sjukhusmiljön där folk i rullstol, på bårar och haltandes på kryckor passerar ut och in. Sagt och gjort, jag packade in alla hundar i bilen och åkte en halvtimme tidigare för att hinna. Det visade sig inte ha någon som helst nytta, för när jag kom till den enorma sjukhusparkeringen visade det sig att det inte fanns EN ENDA LEDIG PLATS!
Bilar åkte fram och tillbaka i väntan på att någon parkerad bil skulle åka, och det var bara att hänga på dessa och hoppas på tur. Efter 20 minuter insåg jag att det inte skulle hinnas med någon miljöträning för Tarzans del, och frågan var om jag överhuvudtaget skulle hinna till min bokade tid.
Då kommer en trevlig människa gående och gör ett litet tecken mot mig som visar att hon ska ta sin bil och åka därifrån. Gulligt! tänker jag och ställer mig för att vänta. Det är lite trixigt för henne att ta sig ut, så hon får backa fram och tillbaka i parkeringsfickan ett litet tag. Medan hon håller på med det kommer en vit Volvo från andra hållet och ställer sig för att vänta. Jag tänker inte så mycket på det, utan förutsätter att föraren i den bilen väntar på att bilen på parkeringen ska åka så det går att passera. Men icke! När kvinnan lyckats backa ut sin bil och jag gör mig beredd att köra in SÅ TRÄNGER SIG KVINNAN I DEN VITA VOLVON FRAM OCH FÖRSÖKER SNO MIN!!! PLATS!
Då sätter reptilhjärnan in på mig och jag kastar mig på tutan, slänger upp bildörren och skriker ”Men vad håller du på med??!!” Damen öppnar dörren lite och försöker sig skämtsamt på repliken ”Ja, här gäller det att hålla sig framme vet du…” Jag trodde inte mina öron, utan frågar bara ”Såg du inte att jag stod och väntade?” Den frågan svarade hon inte på utan började tjata om att det ”faktiskt var högertrafik” vilket i hennes värld verkade innebära att hon hade någon slags förtur på parkeringsplatserna på just den sidan, medan jag snällt skulle vänta på en ledig plats på den andra.
Jag kände insinktivt att ”snart stryper jag kärringen!” och inte heller hade jag tid att stå där och argumentera. Så jag spände ögonen i henne, pekade med hela handen och avbröt henne med kraftfull och bestämd stämma. ”Slutdiskuterat! Nu tar du din bil och flyttar på dig, för den här platsen SKA JAG HA!!!
Jag måste sett väldigt övertygande ut för hon muttrar lite, men stänger dörren och backar ut – lite för snabbt… för på vägen ut håller hon på att backa på ett äldre par som just passerar. Mannen i fråga blir nog både rädd och förbannad, för han ropar till och fortsätter den utskällning som jag nyss avslutat. 🙂 I bland är livet rättvist, tänker jag då jag kör in, parkerar och stressar mot entrén till sjukhuset.
Ingen bild på knäppa kärringar i vita Volvos, men väl på fina Mick bland fåren i Fyllingrum. Fotograf Ingela Karlsson. Förövrigt har den bästa kommentaren om kärringar sagts av en god vän till mig. ”Det finns kvinnor, och det finns kärringar. Och det har inget som helst med ålder att göra.”
You go girl, diskuterade senast i går med en kompis om fräcka bilförare som bara tränger sig för och är allmänt puckade! Hakuna Matata hälsar Sirpan 🙂
Kram
Ja det verkar som vissa tycker de kan bete sig hur som helst, bara för att de sitter i en bil! 🙂
Kram!
Men shit, vilken fräck kärring. Vilken kommentar hon kläckte ur sig! Står nån och väntar, då får man leta vidare!
Härligt att du gav dig på henne ; ) Annars brukar man inte komma på förrän efteråt vad man borde gjort och sagt.
Jag blev faktiskt förvånad själv Sandra, både mitt ordförråd och min auktoritet just där och då! 🙂
hihi…du verkar ha samma humör som mig….men det sitter långt inne ibland….lovar det var inte jag i min vita volvo :))
Jag tror dig Lena!! 🙂
Kram!
Ha,ha Helene helt rätt !!!!!
Det är klart att parkeringen var din !!!
I bland får man inte mjäka ur då blir man överkörd 😉
Eller hur Karin!!! 🙂
Blir man galen eller galen på sånt ”beteende” 🙁
Förstår till fullo din reaktion, för inte nog med att hon betedde sig illa utan dessutom ha mage att kläcka ur sig som hon gjorde ..
Ja det får finnas gränser för hur dumt man får bete sig! 🙂
Förstår att det inte var så roligt när det hände…
men jag måste skratta när jag läser vad du skrivit!
– Rätt och Fel – Svart eller Vitt…Det är bra det Helen, *asgarvar*
Precis Diana! Det har var snäppet värre än en tjuvstart mot rutan!!! (Det tar sig även för mig som du märker…) 🙂 🙂 🙂
Ha ha ha, du är för härlig! Jag tror verkligen du kan vara autoritär om du bestämmer dig för det och då skulle nog de flesta backa… Ofta är det så med personer som sällan brusar upp att när dom väl gör det så blir det desto mer effektivt!!
Kram! Underbar bild på din fantastiskt fina Mick!
Kanske är det så Hanna!! 🙂
Kram!
Underbar historia Heléne! Och förövrigt gillar jag din väns kommentar om kärringar (känner faktiskt ett par som knappt ens passerat de 20…..) 😉
Visst är den bra Frida – och SANN! 😉
Kram!
Underbart att få bli så arg ibland. Det är liksom uppfriskande.
Du hade verkligen helt rätt.Platsen var din. Men betänk följande att hade det varit en ”gubbjävel” så hade han inte backat därifrån. Det är jag helt säker på.Han hade bara parkerat och gått sin väg.Det har jag råkat ut för.Tur det var en ”kärring jävel” hi,hi….Valla nu med Mick, den stilige.Stor kram Maria och Uzze
Ja man behöver få ”blåsa ur sig” i bland. ,-)
Nästa vecka blir det vallning i massor Mia!
Stor kram tillbaka!
Hehe kan se dej 😉
Bra att du gav henne en skopa!!