Förarens roll och ansvar

Var ligger förarens fokus då vi förflyttar oss mellan momenten? Hur hanterar vi hundar som vill ligga före oss in på planen och mellan momenten? Hur kan vi jobba med de hudar som släpper kontakten med oss, kanske nosar eller fokuserar mot koner, publik eller andra störningar? Hur dämpar vi överentusiastiska hundindivider, och hur peppar vi dom som behöver lite extra klös och självförtroende?

Hur säkra är vi på vårt eget gående i fria följet? Går vi med autopiloten inkopplad eller måste vi tänka till hur vi flyttar våra fötter mellan varven? Hur hanterar vi väntetider inne på tävlingsplanen? Vilken känsla vill vi förmedla till vår hund då vi gör entré? Och hur kan vi förändra/förbättra vår egen känsla så vi kan förmedla självförtroende, säkerhet, glädje och pondus till våra hundar?

Många frågor – och många kloka svar – blev det denna första omgång av min och Dittes ”Top Six”. Sex mycket ambitiösa, duktiga hundförare som gick in för sina uppgifter till 100%, kom med kloka reflektioner och hade stort engagemang i varandras träning. Det blev en bra början på denna två terminer långa lydnadssatsning. Den här gången låg fokus på förarens roll och ansvar, och det blev en kul mix av mental träning, praktiska övningar (med och utan hundar) och många bra diskussioner. Kort sagt en bra start på -vad vi hoppas kan bli en riktigt bra kurs.

Resten av denna söndagskväll går åt till att kurera mig. Huvudvärk, ont i kroppen, trötthet och småfrossa är symtom som jag vill bli av med så fort som bara möjligt. Sömn brukar vara bästa medicinen, så strax blir det en kopp te, fleecefilt och en varm terrier på magen i tv-soffan. Och där lär jag somna tills någon väcker mig så jag kan stappla in i sängen – en färd på ungefär fem meter… 🙂