Jäklar vad snabbt sommaren byttes ut mot höst.
Kvällskurserna har fått flyttas in i hallen och även om jag har belysning på uteplanen så känns det bättre att hålla till inomhus där det är varmt, ljust och behagligt för både teori och praktik.
Under ett par veckor har jag haft Smiley här hemma då Malin varit bortrest. Han har fått ta det ganska lugnt efter SM men nu har vi kickat i gång lite träning igen i form av lydnad och uppletande. Jag har lovat Malin att inte lägga mig i spårarbetet överhuvudtaget och det löftet är inte så svårt för mig att hålla. 😉 Däremot har han fått springa till lite lydnadsrutor och köra några cirkusmoment just 4 fun. 😉 Men fokus har legat på uppletande – både själva sökarbetet och avlämnanden – och bruksmoment som fritt följ, kryp, framåtsändande och apporteringar. Han känns väldigt fin, taggad och glad. När Malin kommit hem ska Smiley tillbaka till henne och vi ska sätta oss och göra upp en långsiktig träningsplan fram till våren för både Smiley, Swish och Match. Utan en plan är det svårt att veta vart man är på väg.
Swish har även han fått göra en hel del uppletande i och med att jag ändå vallat av en ruta för Smiley. Swish har verkligen utvecklats i uppletandet tycker jag och jobbar på fint med både nos och ben. Han har tendens till tugg på vissa mjuka föremål precis innan ingång till mig men nu – efter lite påminnelser – verkar det som att han faktiskt tänker till och förstår att det är viktigt att hålla även mjukisar stilla i munnen hela vägen. Bra tanke! F ö jobbar vi omväxlande med brukslydnaden och tävlingslydnaden. Tyvärr har det blivit på tok för lite sökträning under hösten p g a tidsbrist men jag hoppas verkligen att jag hinner planera in flera pass nu framöver.
Lille Match har varit på sitt allra första träningsläger. Den 7-9 september for vi iväg på första omgången av Rockdog Rookies för Diana Samuelsson. En verkligt bra upplagd och givande kurshelg tillsammans med trevliga människor och härliga valpar. Jag fick med mig flera kloka träningstankar från Diana och vi jobbar vidare i små steg. För tillfället har jag pausat ”lydnadsträningen” på planen ett litet tag då jag upplever att Match fått en väldigt hög förväntan vilket resulterat i att han taggat i gång rejält i träningen. Trevligt kan man tycka, men jag anar att det på sikt kan komma att resultera i en lite för hög aktivitetsnivå om jag fortsätter att ”köra på” och belöna upp. Jag gillar när hunden har tryck, attityd och snabba reaktioner men samtidigt är det en hårfin gräns mellan hög motivation för uppgiften och hets/frustration. Hjärnan måste hinna med att sortera all information och alla intryck så det inte blir för hett i huvudet.
Match är fokuserad, kommunikativ och suger åt sig träning som en svamp och jag ska låta saker landa ordentligt och vila i hans lilla söta huvud. Han är bara fyra månader och behöver inte ”kunna” fler saker på lydnadsplanen än det han redan kan. Så nu fokuserar vi på nosarbete i skogen – små spår, valpuppletande och vindövningar på figgar. Däremellan får han busa, brottas med Swish, gå skogspromenader i varierad terräng och vara med mig i olika sociala sammanhang. Han har precis tappat sina framtänder (men inte hörntänderna ännu) och jag märker att han har ett ännu större ”tuggbehov” än han brukar just nu.
För mig – som egentligen inte är någon höstmänniska – är detta tid en tid för reflektion och vidare planering. Inte bara såklart, för det blir ju träning och massa aktiviteter också men mellan varven stannar jag faktiskt upp och tänker till. Vart är jag på väg? Vart vill jag? Och hur håller jag mig kvar på rätt väg?
Framförallt ser jag till att njuta av ”resan” jag gör med hundarna. Möjligheten att få utvecklas tillsammans med en annan individ, lära mig hur den tänker och kommunicerar och glädjas åt de där små stunderna när vi pratar exakt samma språk och skrattar i fullt samförstånd. 🙂
