SM-guld i spår 2022!

Ja vad säger man..? Vårt mål var att åka till Bruks-SM – se, lära men framförallt njuta och glädjas åt att ha tagit sig dit. Och vi både lärde och hade roligt. Ännu roligare än vi någonsin hade kunnat ana, för Malin och Smiley tog SM-guldet!! Vi stod som två fågelholkar… Vad hände egentligen?!

Lite kort bakgrund

Tanken från början var att Smiley skulle bli min nästa lydnadshund. P g a olika anledningar, bl a att han hade en hel del låsningar och eye, bestämde jag mig under våren 2020 att lägga tävlingslydnaden lite på is lite och tänkte att han nog egentligen skulle passa bättre för brukset. Problemet var att jag just då inte hade minsta tanke på brukset för egen del. Det intresset har dykt upp senare!

Min vän Malin hade då Benzo – en aussie som hon kämpat sig upp till elitspår med, men insåg att där tog det stopp. En jättego aussiekille som tyvärr inte hade tillräckligt med motor och arbetsvilja för att tävla på elitnivå. Malin är ”gammal” hästtjej och hade under många år tävlat hoppning på ganska hög nivå innan det blev hund, och har – precis som jag – tävling som drivkraft i träningen.  Så Benzo flyttade till Malins mamma Carin på gården Näs vid Vättern och lever livet som gårdshund bland får och i underbar natur, och Malin stod utan hund.

Hmm… tänk om hon skulle vilja börja träna bruksspår med Smiley. Det ville hon! 😉 Sagt och gjort, de två fann varandra direkt och början på ett superkul samarbete startade. Och på den vägen är det!

Teamwork när det fungerar som bäst

Malin har gjort ett fantastiskt arbete med Smiley. Men det finns flera som hjälpt till på vägen. Han visade sig t e x vara lite lätt skottberörd så Malin for (efter tips från goda vänner) upp till Memea Molin för att hitta en strategi att göra honom helt trygg på platsen. Den strategin har de jobbat med under hela tiden och Smiley känns nu helt införstådd med att ”nu blir det pang” innan de ställer upp för platsliggning och ligger numera tryggt med hakan i backen och väntar.

Han hade ju heller inte spårat tidigare och de få uppletande jag gjort med honom innan var mest för aktivering. Vi har haft god hjälp med både spår och uppletande från bl a Karin Daun som med sin långa erfarenhet och stora kunnande guidat oss på vägen.

Våra klubbkompisar från Vadstena BK har även de varit grymma på att stötta och hjälpa, och nu på SM hade vi framförallt Patric och Linda som ställde upp på alla tänkbara sätt. Och en eloge till vår klubb Vadstena BK med ordförande Johanna i spetsen som stöttar sina medlemmar – oavsett om man ”bara” vill gå kurs och aktivera sin hund eller satsa på att tävla högt.

Från appellklass till SM-guld

Hösten 2020 startade Malin&Smiley appellklass och sommaren 2021 blev det start i lägre. Våren 2022 blev de uppflyttade från högre klass till elitklass och debuten i elit blev 2 veckor senare vilket resulterade i cert. De gjorde sedan en dubbelstart en månad senare och på lördagen blev det trassligt i spåret för Smiley och de fick bryta. Men på söndagen tog de sitt andra cert och blev därmed kvalade till SM. Helt ofattbart men väldigt roligt!

Ingen av oss hade tankar på någon framstående placering utan vi var bara glada över att få vara med där bland Sveriges främsta brukshundar.

SM-helgen. Och träning kontra tur.

Det finns så mycket roligt att skriva om denna helg men för att det inte ska bli en lång roman ska jag försöka fatta mig hyfsat kort.

På fredagen var det dags för platsliggning och stege vilket gick fint. 10 på platsen och 9,25 på stegen. Avdrag för att han låg aningen för långt fram i position när han gick sträckan överst på stegen.

Spåret: Tidigt på lördagen var det spår för Smiley som lottats till Grupp A med startnummer 5. Då det gäller spåret lägger jag mig inte i något alls för det har jag inte kunskap för, så upplägget inför det fixade Malin på egen hand. Det gjorde hon så pass bra att det – trots oväntat strul med byte av spår precis innan de skulle släppa på –  blev ett framspår och alla pinnar in. En liten bugg på påsläppet genererade betyg 8,5 men ändå klart godkänt.

Uppletandet: Några timmar senare var det dags för uppletande. Hundarna (tror det var skyddshundarna och sökhundarna om jag inte minns fel) som gått upplet dagen innan hade generellt haft det tufft. Och här kan man fundera lite kring tur kontra träning. För visst kan förhållandena skifta lite för brukshundarna – inte minst då det gäller lottning av spår. Under lördagen verkade det som att förhållandena var lite mer gynnsamma i uppletanderutan (det hade regnat lite under natten och kanske var det aningen mera vind) vilket gjorde att spårhundarna som gick uppletet då förmodligen hade det aningen lättare. Åtminstone verkade det så för många.

Att Smiley lyckades få in alla fyra föremålen är nog en kombo av lite tur och en väldigt bra strategi av Malin. Vad som däremot inte är tur utan resultatet av bra träning är att han gör snygga, rena avlämnanden – utan tugg – vilket genererade 10 10 av båda domarna med kommentaren ”Mycket fint!” Och med facit i hand var det nog där SM:et avgjordes, även fast vi inte hade en aning om det då. Själv vågade jag inte titta utan satt bland publiken bakom en stor rishög i skogen med våra träningskompisar framför som gav tummen upp för varje föremål han plockade in. Herregud så spännande!

Lydnaden: Inför söndagens lydnad låg Smiley på fjärde plats. På söndagmorgonen gick vi igenom det hela i tanken och diskuterade olika scenarion. Det visade sig vara ett ganska långt fritt följ och dessutom gick det snabbt mellan momenten vilket gjorde att man inte hade så lång tid på sig med momentrutiner och förberedelser utan kvickt måste refokusera vid momentavsluten. I ö var tanken att ”göra som vanligt” och inte börja bli nervös och stressad över att det var SM… 😉 Varje moment är en ny tävling. Hela tiden fokus på uppgifter och inte ”fastna” i eventuella missar. Hålla honom öppen i huvudet och inte låta honom bli introvert. Vi hade ju ingen aning om hur han skulle reagera med så mycket publik och skyddshundar som tävlade på planen bredvid.

Smiley är en lite fyrkantig hund som trivs bäst när han känner igen sig i situationen, men samtidigt inte får gå in för mycket i sig själv. Om han varit människa hade han förmodligen haft en släng av Asberger light och det är hela tiden en balansgång mellan fokus&stadga och att hålla honom lite på tårna.

Som vanligt vågade jag inte titta när det var deras tur utan stod bakom hörnet på sekretariatet och kikade fram. Att tävla själv är a piece of cake jämfört med att titta på!! Men jag skymtade delar av programmet och såg betyg från en av domarna vilket såg lovande ut. Och när de gick av planen visade det sig att de gjort en väldigt fin lydnad som genererade rätt höga poäng. Frågan var om det skulle räcka till pallplats. Vi hoppades så klart. Och bara det skulle ju kännas helt fantastiskt!

Vi fick indikationer från både publik och medtävlare att det förmodligen skulle räcka ända till guldet men valde att inte ta ut något i förskott. Det kändes ju samtidigt rätt ofattbart… Och ledningen höll på slutresultatet ändå fram till prisutdelningen då det stod helt klart att Malin och Smiley blivit svenska mästare i spår 2022!!!  Såå mycket känslor och så mycket glädje!!

Man blir ödmjuk

Jag tror både Malin, jag och alla som varit med i Team Smiley denna helg var ganska trötta och tomma i huvudet när allt var över. På vägen hem sa jag inte många ord men Leffe (som var med i Leksand och hade ett synnerligen tufft jobb med att passa våra hundar – i synnerhet Monster-Match – medan jag var på tävlingsarenan) pratade desto mer. Kommer få gottgöra min käre man efter denna helg! 😉

Jag satt mest och njöt över känslan men tänkte samtidigt på hur många otroligt duktiga ekipage som p g a någon liten miss hamnade längre ner i resultatlistan än de egentligen kanske borde. Men så är det ju då man tävlar. Förutom ett bra träningsupplägg, en bra planering, en fokuserad förare och en genomtränad hund så krävs en smula tur. Och även om Stenmark hade en poäng då han påstod att ”ju mer han tränade desto bättre tur hade han” så är det inte hela sanningen. För ibland har man marginalerna och turen på sin sida och andra gånger är de på någon annans sida. Och det är samtidigt det som är tjusningen och spänningen med att tävla. Stort grattis till alla medtävlare! Jag såg flera som jag imponerades över på lydnadsplanen och vet att många gjorde riktigt fina saker i skogen.

Extra grattis till Pirjo Gutavsson som tog  SM-silver och Anna Thelin tog brons. Och så gläds jag med vännen Lena Johansson som kom in som sista reserv och knep en 7:e plats med sin fina tervtik Tassa.

Man blir ödmjuk och tacksam över den fina stämning och – som jag upplever – ärliga och varma grattis från medtävlare, vänner och okända människor som följer oss och verkar glädjas med oss på riktigt. Tack alla! Jag vet att Malin kommer skriva och tacka hon också när hon landat lite. 🙂

Vi kom även på att Smiley faktiskt blivit spårchampion i och med detta SM då han fick sitt tredje cert på de tre genomförda elitstarter som de gjort. Kul, för då finns det ju dubbel anledning att fira! Och vem älskar inte att fira!!

När Malin och jag kramat om varandra en sista gång och sagt hej då på parkeringen i Leksand vände hon sig om och ropade:

-Heléne!!

-Ja… vad är det?

-Har det här verkligen hänt? Och kan du förklara hur gick det till?!!! 🙂

Är man intresserad av resultaten så finns de på länken nedan.

https://sbktavling.se/klass/124113/resultat