Momentrutiner.
Ett vanligtvis trevligt begrepp som ger en känsla av trygghet, säkerhet och rätt fokus – hos både mig och vovven. Med Mick har jag rutiner inför varje moment. Vanligtvis ord eftersom han har ganska lätt för ordförståelse, men i vissa fall kroppsspråk eller små ”läten”. Han svarar fint på det, och får oftast den känsla jag vill han ska ha – plus tänker rätt moment. Och jag önskar jag kunde säga samma sak beträffande Tarzan…
I Tarzans fall gör varje antydan till momentförberedelse från min sida att han tänker WOW :-)!!! med ett lyckligt ansiktsuttryck!!! Jag har till och med försökt tänka om inför moment som exempelvis inkallningen där jag till Mick säger ”Springa fort!”. Men eftersom springandet inte är något Tarzan behöver påminnas om, har jag försökt byta till ”vänta luuuugnt” då han i stället behöver bli påmind om stadgan i kvarstannandet. Men oavsett vad jag säger så taggar han upp. Det blir som att varje ord inför ett moment förstärker hans känsla av ”superhäftigt”, och det oavsett vad och hur jag säger. Så jag klurar som bäst på om jag kan hitta små gester eller något annat jag kan använda som förberedelse. Jag tror inte jag kommer ha momentrutiner inför alla moment som jag har på Mick, men i några fall vill jag lägga in det.
Samma klurerier har jag beträffande momentavsluten och de tävlingsmässiga belöningarna (eller bekräftelserna rättare sagt), men där börjar jag så smått hitta en linje som jag hoppas kan funka och hålla. Men säker kan man aldrig vara…
I dag har Mick fått valla hos Lena Martens, och i morgon ska vi iväg och valla igen – denna gång hos Ingela. Det är så superkul och killen är väldigt nöjd och tillfreds då vi kommer hem från några pass i fårhagen. Han får en speciell slags blick – en lugn, harmonisk och ”nöjd med sig själv-blick”, och det råder ingen tvekan om att detta är Micks rätta element. Han är en vallhund! Men det hindrar inte att han kommer få leka lydnadshund också. Han har ju flera strängar på sin lyra den goa grabben… 🙂
det är med momentrutiner är jättespännande. har haft det på alla hundar som jag har tävlat med, men har fått ändra dem efter varje hund. din Tarzan verkar vara en häftig hund, men jag förstår att man måste tänka igenom varje steg med honom innan träningen – en härlig utmaning, antar jag! 🙂
f…..n vad grym den bilden är!
Förstår precis vad du menar, momentrutiner är kanske inte alltid att föredra i alla situationer 😉
Vad har du för momentrutiner på Mick?
Oj Nathalie, skulle ta för mycket plats om jag försökte förklara det så här i ett enda svar. Men i hans fall är det mest ord typ ”nu är det Z-stå” (om stå är första skiftet). Eller ”nu är det konen” om det gäller konskick till rutan, i dir app har jag ett annat ord för konen. Annars små ljud (har ljud för ”leta med näsan”) eller kroppssignaler som på olika sätt påminner honom innan vi ställer upp inför olika moment. Man får prova sig fram vad som funkar bäst som påminnelse. Vill ha rätt känsla förknippad med varje liten momentförberedelse. Hoppas du blev aningen klokare. 🙂
Jag tror hundar som Tarzan inte ska ha för mycket förberedelser eftersom dom lätt får hög förväntan och går händelserna i förväg. Han är pigg på att utföra sina uppgifter så lär honom i stället att vänta och lyssna. Många moment är tydliga för hunden utan rutiner, och dom som kan missförstås kan du väl ha en annan typ av förberedelse på i stället för ord.
Riktigt häftig bild på en häftig hund! 🙂
Är inne på samma linje som du Monika. 🙂
Jag har funderat en hel del på momentrutiner på senaste. Just nu använder vi oss enbart av uppiggande och energigivande rutiner eftersom Issen blir så pass dämpad av tävlingssituationen. Men han har mycket motor så jag kommer garanterat att få arbeta om rutinerna så snart han känner sig trygg. En sak som jag har tänkt mycket på, är att använda lugnande signaler som momentrutiner. Borde vara lika lätt som vad som helst annat att lära in. Jag tror det, om något, kan väga upp en ökande energinivå för en hund. Det är ju ändå deras naturliga sätt att lugna sig själv och andra. Har dock inte provat det överhuvudtaget i verkligheten. Än.