Jag läste nyss Maria Brandels blogginlägg – med ett leende och stor igenkänningseffekt. http://http://mariabrandel.se/bra-och-daliga-egenskaper-eller-ett-mynt-har-alltid-tva-sidor/
Tendenser i träningen. Lätt att förbigå därför att dom ofta är diffusa, men kan utvecklas till problem om man inte tar tag i dom i tid.
Det är lätt att tro att saker som inträffar i träningen är en slump, vilket det också kan vara första gången. Men inte gång två. Och definitivt inte gång tre… Slumpen kan ganska lätt omvandlas till ett beteende om man som hundtränare inte aktiverar gps:en och rattar in rätt koordinater.
Ett tydligt exempel för egen del är Tarzans ruta som jag under en period hade svårt att få till. På första skicket tog han inte alltid mitt stoppkommando ordentligt, utan hamnade långt bak. Ibland t o m med baktassarna utanför bandet. På skick nummer två däremot (oavsett om jag skickade på samma ruta eller en ny) stannade han blixtsnabbt. Jag noterade det men gjorde egentligen inte så värst mycket åt det hela, kanske för att jag inte upplevde det som ett direkt problem. Men efter några tävlingar där jag fått dirigera fram honom ett antal steg, insåg jag att vi slängde bort onödiga poäng på en i övrigt snygg ruta därför att jag ignorerat det faktum att faktiskt bara stannade snyggt på skick två. Och något andra försök har man ju inte på tävling.
Att kunna se små tendenser kräver mental närvaro och observationsförmåga. (Tarzans halvkassa stopp i rutan var förvisso ingen direkt ”liten” tendens, och desto klantigare av mig att ignorera det).
Det går inte att mentalt vara kvar i den hund man hade i går, och heller låta hjärnan skapa illusioner av morgondagens hund. ”Mindfullness och openminded” är två slitna begrepp, men det är ju egentligen vad det handlar om. Att notera vad som händer här&nu. Och för att kunna göra det måste man liksom nollställa sin hjärna och sitt sinne, vilket inte alltid är lika lätt som det låter.
Det räcker dock inte med att se, man måste agera också. Men om man ser saker i tid krävs i regel inte så stora åtgärder för att ratta in och ratta rätt. Om man däremot tänker att de flesta fel som händer i träningen är tillfälligheter och tror att hunden ”kan” för att den lyckas på andra försöket, ja då krävs förmodligen en lite större kampanj för att komma på banan igen. 😉
Jag får ofta påminna mig om att vara här&nu. Inte bara i hundträningen utan även i det vanliga livet. Mina tankar har lätt att spinna iväg på saker som jag ska göra ”sedan”, saker jag redan borde gjort och saker jag kanske borde göra… Om man hela tiden ligger steget före missar man ofta viktiga grejer som sker i ögonblicket – scenarion som man kanske bara får en enda chans att uppleva.
Men som ofta då det gäller träning – mental som rent praktisk – så räcker det inte med att veta att och hur. Man måste träna på det också. Så ofta det bara går. 🙂
Från det ena till det andra… Jag kommer inom kort lägga ut höstens kurser under kursmenyn (sent om sider). En har redan kommit upp och det är en kurs på tre tillfällen (halvdagar) i Starklass-Klass1 tillsammans med Marika Söreskog. En uppföljning på den kurs vi hade i våras, men den passar även deltagare som inte gick vårens kurs då den kommer individanpassas.
Eventuellt kommer även en kurs i Klass 2&3, en heldagskurs i tävlingsträning samt ”Förarens roll i teamet” om jag får ihop min kalender. Håll utkik om du är intresserad.
Vill du inte gå kurs finns det möjlighet för privat träning och coaching i både lydnads- och mental träning för enskilda ekipage och träningsgrupper.