Snabba sättanden i fart

Vissa saker har man lite ”gratis” i träningen med sin hund, andra får man jobba desto mer med.

I Tarzans fall har jag tempo och driv gratis. Han har från första stund varit engagerad och velat samarbeta, och hans naturliga förmåga att springa fort i alla situationer har gjort att jag i princip aldrig behövt belöna upp tempo och engagemang. Hans arbetsvilja har också inneburit att han oftast klarar att jobba med störningar som jag vet att han egentligen tycker är jobbiga och svåra att hantera. Till viss del beror det nog också på att han efter några års tränings tillsammans med mig känner sig trygg och litar på mig som människa. Åtminstone vill jag gärna tro att det är så. 🙂

Andra saker har jag fått jobba desto mera med. Saker som andra hundtränare kanske aldrig behöver lägga tid på, eller åtminstone inte så mycket. Impulskontroll, stadga, frustration, belöningsförväntan, omriktade beteenden och inte minst – ramar i vardagen!

Tydliga regler för hur man beter sig i olika sammanhang. I hundflocken (det är INTE okej att bete sig ohyfsat mot sina fyrbenta sambos – då åker man ut i ett annat rum och får ”begrynne sine hyss”). På promenader (man får inte jaga, man måste komma direkt när någon ropar, man måste kunna vara stilla och vänta på en plats tills man får okej att röra sig igen, man får inte springa fram till andra hundar eller människor om man inte fått lov…). Kring belöningar (man väntar på på signal även om belöningen oväntat dyker upp framför näsan eller kommer farande över huvudet). 

Ju mer impulsiv hund man har, desto viktigare att grundläggande bitar såsom ”vänta, komma, kunna låta bli och respektera” fungerar i vardagen så att man inte ska behöva brottas med problemen på träningsplanen. Åtminstone inte i så stor utsträckning. 

Teknik är förmodligen något man alltid får jobba med, oavsett vilken typ av hund man har. Teknik i fjärrskiftena, i fria följet, i ställande, sättande och läggande, hoppteknik, teknik i gripande på apport mm mm. 

Något – bland mycket annat – som jag får teknikträna med Tarzan är snabba sättanden. Han har rätt bra teknik och snabba reaktioner i ställanden och lägganden, men just sitt i fart blir lite meckigt innan rumpan dimper ner. Jag tycker jag varit noga med att inte belöna för snabbt utan verkligen befästa tanken ”tung rumpa” och jag belönar också även de sättanden som är lite halvtaskiga (men inte dom riktigt långsamma). 

När jag bad Leffe filma så jag skulle se ordentligt från sidan hur han sätter sig, så upptäcker jag att sättandena ser lite olika ut rent tekniskt, men att han alltid först bromsar med frambenen (även på kortare avstånd då han inte har lika hög fart) vilket gör att han får mycket vikt framtill och det tar någon extra sekund innan han får tillbaka kroppsvikten och rumpan åker ner i backen. 

Han har samma teknik i läggandet under fart (bromsar med frambenen innan han lägger sig) så det är förmodligen hans naturliga teknik. Jag tänker inte försöka ändra på den utan i stället få till det så snabbt som möjligt utifrån den teknik han själv väljer.

Jag ska belöna ännu högre – så han får sitta ännu tyngre  – men vara noga med att belöningen inte kommer för snabbt eftersom det gör hans sättanden ännu långsammare.