”Jag skulle vilja att ni pratar om fokus och koncentration för hund i tävlingsmiljö. När det gäller tävling pratar man ofta om svårigheten att träning och tävling skiljer sig så mkt åt, att din hund inte känner igen dig pga nervositet mm. Hur ska man förbereda en störningskänslig hund inför tävling, en hund som har mycket motor och är så nyfiken att det blir en störning.”
På min och Jenny Wibäcks fb-sida ”Hjärnkoll för hundtränare” fick vi denna önskan av en läsare. Ämnet är lite för omfattande att skriva om på Facebook så jag skriver ner lite generella tankar här på bloggen i stället.
Störningskänslighet beror ofta på flera olika orsaker. Vissa hundar är av naturen nyfikna och ”tar in” miljön runt omkring. Andra är lite osäkra, ”scannar av” och måste hålla koll.
Jag upplever också att det har en del med motivation att göra. En hund som är högt motiverad för sina uppgifter (inte bara har hög energinivå) har lättare att välja bort störningar än en individ som är måttligt motiverad.
Som tur är brukar detta visa sig även på träningspassen, så det blir många tillfällen att jobba med det. Som förare är det självklart viktigt att inte låta skillnaden mellan träning och tävling bli för stor. Och då menar jag inte bara att man ska träna tävlingsmässiga kedjor med kommendering dag ut och dag in.
Fråga dig själv vad du gör på träning som du inte gör på tävling? Belönar du ofta och på speciella ställen i träningen? Har du belöningen synlig? Går du på ett annorlunda sätt? Låter du annorlunda? Pratar du mycket med hunden? Gör du om tills det blir rätt, eller ser du till att hunden lyckas på första försöket?
Är hunden van vid att du värmer upp vid sidan av planen för att sedan gå direkt in och börja prestera? Är den van vid att någon annan än du ställer upp planen, eller att människor redan står på planen när du går in? Känner den igen sig i tävlingssituationen? Om inte, hur skulle du kunna lägga upp träningen för att minska på skillnaden?
Om man rannsakar sig själv brukar man komma på en hel massa saker som skiljer träningen från tävling. Och lägg sedan till att du som förare kanske är lite nervös… Betänker man allt detta inser man att det faktiskt är ganska svårt för våra hundar att tävla på ungefär samma nivå som vi tränar.
En hund som har mycket motor och låg impulskontroll får man rama in både i vardagen och i träningen. Hur ser hundens vardag ut? Kan den behärska sig, vänta och lyssna på rätt ord? Kan den låta bli att springa fram till folk och hundar? Kan den ligga kvar på en plats tills du säger att det är ok att resa sig? Kan den vara uppbunden utan att skälla och gapa? Kommer den direkt när du ropar ute på promenaden eller ”ska den bara” först?
Hundens vardag speglar ofta beteendet i träningen – och då självklart också på tävling. För den här typen av hund gäller det att ha ganska snäva ramar som hunden blir trygg i. Lär den att det finns ett värde i att vänta och lyssna både i vardagen och på träningspassen.
Då det gäller träningen på planen så får man ”regissera” miljön runt omkring så att man successivt lär hunden att inte gå på första bästa impuls/retning utan belöna att den tänker till och behärskar sig.
Så förberedelserna börjar m a o långt innan tävlingsstart. För när man väl står där och ska gå in på tävlingsplanen måste man våga lita på att man har tränat tillräckligt bra och gett hunden rätt förutsättningar att lyckas.
Uppvärmningen innan start ska förmodligen handla mycket om fokus- och koncentrationsövningar (uppgifter som hunden känner igen från träningen) men också att växla mellan ”gas och broms”.
Och om det ändå inte funkar fullt ut inne på tävlingen, fundera över hur dina träningspass ska se ut för att det ska lyckas bättre nästa gång. 🙂
Tack Helene för ditt svar
Tack själv för att du är engagerad och ”frågvis”. 🙂
Sååååååå bra! TACK!!
Kul att du gillar det Eva! 🙂