Något jag kommer få jobba mycket med i Tarzans träning är att försöka få någon slags jämnhet och säkerhet i träningen/momenten.
Medan Mick väldigt snabbt blev momentsäker, är Tarzan hans raka motsats. Ändå har jag tränat oändligt mycket mer helhet med Trasan Apanson än jag någonsin gjort med Micken. Har Mick en gång ”lärt sig” något så sitter det bra. Trots att jag ändrar vissa saker så det ser olika ut från gång till gång. Ändrar jag någon liten detalj i Trasans träning blir det ett h e l t annat moment med h e l t andra referenser. Så medan Mick har lätt för att generalisera så har Tarzan svårt för det. Det har jag lärt mig att förstå och acceptera.
Jag har klurat en hel del på om jag ska försöka lära Tarzan bli duktigare på att generalisera. Och om jag ska vara konsekvent med att inte låta honom göra något alls förrän han har rätt aktivitetsnivå. Om jag ska bryta så fort han blir för aktiv. Men efter en hel del testande och utvärderande (och diskuterande med mina träningskamrater som känner Tarzan väl) har jag kommit fram till att jag inte ska gå in och styra för mycket i hans sätt att ta sig an sina uppgifter.
Jag tror det är lite samma sak som att säga till en impulsiv, aktiv och spontan person ”Du får inte säga något om du inte kan prata lååååångsaaaaamt.” Eller ”Du får bara göra det här om du gör det saaaaaakta och stannar till, reflekterar och rör dig i slow motion.”. Kanhända personen i fråga kan fixa att göra en enda övning på detta sätt, men om man tvingar personen upprepa det hela gång på gång är jag ganska övertygad om att han/hon antingen tappar lusten, alternativt blir fruktansvärt stressad och frustrerad över att inte få göra saker i sitt eget tempo.
Så jag har valt att låta Tarzan jobba utifrån sin personlighet, och försöka förklara värdet av att klara av att tänka i en hög aktivitetsnivå. Det känns som att vi är på rätt väg, även om det återstår väldigt mycket träning ännu.
Men även om Tarzan har sina svagheter så har han också sina styrkor. Den allra främsta – ur träningssynpunkt sett – är hans arbetsvilja, entusiasm och reaktionssnabbhet. Han är en ambitiös individ som vill göra ”rätt”. Han kan jobba länge utan att få godis/lekbelöning, för han tycker verkligen det är belöning nog att få fortsätta träna. Han har en glad, positiv känsla i arbetet vilket smittar av sig på mig. :)! Han har lätt att koncentrera sig, trots att han inte är helt bekväm i alla situationer och tillsammans med andra hundar och människor.
Det här innebär att även om träningen tekniskt och prestationsmässigt inte alltid går klockrent, så har jag alltsom oftast en väldigt go känsla när jag jobbar tillsammans med den svartvita killen. För vem kan tappa gnistan när man har en partner som överöser en positiv energi?!!! 🙂
Jag försöker ofta vända det mindre bra till någonting positivt. Så i stället för att tycka det är halvjobbigt att ha en svajig hund som växlar från 10 till 0, så väljer jag att se det positiva i det. Om det går uselt ett träningspass så kan det likaväl gå lysande på nästa! Och den tanken försöker jag behålla de gånger det rent tekniskt går åt skogen.
Medan jag satt och skrev detta fick jag nys om om en annan blogg som innehöll lite samma tankar. För er som vill läsa mer om träning av olika hundindivider och vikten av att tänka fritt, gå in på Game Om Dogs blogg http://gameondog.se/kreativitet-i-traningen-tar-oss-framat/?fb_comment_id=fbc_767979959881587_110308428_768308603182056#f1d205124 Klart läsvärt!
Bilden på Tarzan i rutan är tagen av Ingela Karlsson
Nu blev jag nyfiken.Om man då vänder på frågan-Hur gör man så att en hund som gillar att springa gör saker långsamt?Går det?!
//Hälsningar från en som har två turboråttor och en tillförlitlig traktor.
Det är möjligt, men jag tänker så att om hunden är en kvick till sin personlighet så varför inte låta den göra saker i sin takt (dvs snabbt) så länge den har huvudet med sig?
Har den inte det så har det nog inte nödvändigtvis med tempot att göra, utan mer med låg impulskontroll. Och det tränar jag vid sidan om. 🙂
Ok då förstår jag hur du tänker Helene!Håller helt med dig!
Tänkte om du hade testat något sätt att få en snabb hund att springa långsamt-för det hade varit intressant att höra om!=o)
Ha ha näää, det vill jag ju inte att han ska göra. 🙂 Tvärtom. Springa fort och tänka rätt är målbilden. 🙂
Ja jag tänkte väl det! =oD
Gammalt inlägg men tyckte det var väldigt intressant! Hur tror du att du skulle kunna lära honom generalisera bättre? Min bc är också jättedålig på det men jag har inte hittat något bra sätt att hjälpa henne. Vi tävlar agility och eftersom banan där alltid är olika så är det ett ganska stort problem för oss. Jag kan inte komma på något annat än att träna/tävla så mycket som möjligt på olika ställen men hittills har det inte gett så mycket tycker jag.
Pernilla, jag tror på att göra små förändringar i riktning/plats/miljö, men i det stora hela se till att jag får många rätt och lyckanden på första försöket. M o a vara väldigt noga med att planera så att hunden får lyckas första gången. Dessutom tror jag mycket på mängdträning och ”hjärntvätt” (så här ser det ut-så här gör man) innan man börjar lägga på olika svårigheter. Är du med på hur jag menar? 🙂