Att ge sig ut på äventyr i känslodjungeln!

Jag har satt upp små mentala utmaningar under våren.

Vi pratar inte bergsklättring eller djuphavsdykning, utan mer ”små jobbigheter” som jag måste anstränga mig för att påbörja och ta mig genom.

Vad som är utmaningar för mig kanske inte alls är det för någon annan. Och tvärtom. Det viktiga är att det är något som jag helst skulle vilja avstå, men ändå gör det därför att jag bestämt mig för det.

Varför kan man undra? Jo, jag hamnar lätt i min comfort zone. Och det gör att jag rätt ofta väljer minsta motståndets lag och den lätta vägen. Och den lätta vägen är inte alltid den rätta vägen. Så för att träna mig att bli duktigare på att grotta mig genom svårigheter så kommer jag utmana mig själv lite mer. Helst en liten utmaning varje dag.

Det kan vara allt från att ta tag i administrativa bitar på jobbet (jag avskyr verkligen administration!) till att ge mig ut och intervallträna i backen fastän det är mörkt, kallt och jag är trött. Det kan vara att ringa ett jobbigt samtal. Att träna hund tillsammans med någon jag inte riktigt klickar med (och ändå fokusera på att vara en bra hundtränare och engagerad träningskamrat). Eller att ställa klockan två timmar tidigare än jag behöver för att ge mig ut och springa en runda eller hinna åka till gymet innan jag börjar jobba.

En sak jag verkligen inte gillar (förutom administrativt arbete) är konflikter. Jag är väldigt bra på att undvika alla typer av konflikter och jag känner direkt om jag har att göra med en konfliktbenägen person. Vissa människor tycks få näring genom att ständigt hamna i olika konfliktsituationer, själv tappar jag bara energi.

Men trots att jag tänker fortsätta undvika att hamna där, så har jag bestämt för att inte alltid vara tyst när människor uttrycker åsikter som jag absolut inte delar. Det här kan vara lite känsligt, speciellt när det gäller kunder som kommer till jobbet och man ska vara diplomatisk och trevlig. Men häromdagen lyckades jag vara både diplomatisk och trevlig fastän jag tydligt markerade att jag inte delade den personens uppfattning. Jag tycker själv att gjorde det så jädra bra att jag efteråt gick ut i personalköket, tittade mig i spegeln och sa högt till mig själv ”Det där skötte du förbannat snyggt Heléne Lindström”. 🙂

Man kan sätta upp mentala mål även i hundträningen. Det behöver inte alls ha med tävling att göra, snarare tvärtom skulle jag vilja säga. För egen del har jag ofta svårare att hantera vissa saker som uppstår i träningssituationer än jag har att hantera mig själv i en tävlingssituation. På tävling har jag lätt att gå in i min bubbla, jag vet vad mina uppgifter är i varje situation inne på planen, och jag har oftast även en plan B.

Hur kan jag då utmana mig själv i träningen utan att belasta min hund? En sak nämnde jag tidigare i texten, detta att träna med någon som tränar helt annorlunda än jag – eller som jag inte riktigt klickar med – och ändå se till att hålla mig till min plan, ge min hund goda upplevelser och träningskamraten mitt fulla engagemang om hon/han så önskar. Jag ser till att ge positiv feedback och bjuda på komplimanger för fina utföranden – även om personen i fråga varit sparsam med den biten gentemot mig. Faktum är att just det sistnämnda kan vara svårare än man egentligen vill erkänna… 😉 Men det är en väldigt bra mental utmaning, och jag har ofta känt mig ganska nöjd och stärkt efteråt.

Andra mentala utmaningar kan vara att ta tag i dom bitar där jag lätt får fel känsla. Om något strulat en tid eller om vårt samarbete fått sig en törn i ett visst moment eller del. Då kan jag bestämma mig för att jobba enbart med min känsla. D v s jag ser till att lägga upp träningen så att jag har 100% fokus på att få till (och behålla) den känsla jag vill ha – och behöver – för att senare kunna jobba vidare och utveckla även den tekniska biten.

Fundera på vilka mentala utmaningar du kan ge dig själv i vardagen och i hundträningen. Det är ingenting man behöver berätta för andra. Låt det vara din egen sporre och ge dig belöning för att du vågar lämna din comfort zone och ge dig ut på äventyr i känslodjungeln. 😉

Bilden på Mick är tagen av Lena Kerje