Denna helgen har jag och Ditte andra omgången av Top Six – grupp 2.
Vid första kurstillfället valde vi att lägga fokus på oss som förare. Hur blir jag en bra coach åt min hund? Vad vill jag ha för känsla då vi går fritt följ eller då jag ska förbereda min hund för en vittringsapportering? Hur gör jag för att hitta tillbaka till – och behålla – en bra och koncentrerad känsla även om vissa saker går på tok? Hur ska mina momentrutiner se ut för att förbereda både mig och hunden på bästa möjliga sätt?
Det och mycket annat, togs upp vid det första tillfället. Denna andra omgång har vi valt att koncentrera oss lite mer på hunden och vad den upplever som störningar. Det är kanske inte alltid det vi tror – och framförallt inte det vi själva blir mest störda av.
Men om vi återgår till hur vi själva vill känna oss, och vad vi vill förmedla till vår hund. För att hitta en viss känsla är det oftast lättast att koppla den till en konkret uppgift. Till exempel har jag lätt att känna mig glad, trygg och lugn då jag ler (det gäller nog många av oss). Medan tumme upp ger mig en lite mer ”wow-känsla” därför att jag har kopplat i hop en häftig känsloupplevelse. Man kan säga att både leendet och tummen upp är en form av ankare som både ger, och förstärker en viss känsla.
När jag går fritt följ med Tarzan har jag i huvudsak två uppgifter. Det ena är att le. Inte hysteriskt och kanske heller inte speciellt stort hela tiden, men jag vill liksom ha det i mungipan – leendet alltså. Och jag vill ha det därför att det ger mig en god känsla och för att Tarzan lärt sig att mitt leende betyder ”bra där grabben – fortsätt så”.
Dessutom vill jag känna mig ”jordad” och ha en låg tyngdpunkt för att balansera upp Tarzans betydligt högre tyngdpunkt. För mig blir det konkret om jag tänker på att sätta ner hälen först, ta lugna men bestämda steg och med hela mitt väsen visa ”den här vägen ska vi gå!!”
Min vän Ditte vill tvärtemot ha en hög tyngdpunkt då hon och hennes Abby går fritt följ. Hon vill ha känslan av att de dansar fram. Och det gör de ju verkligen. 🙂 Men medan hon och Abby glider fram i någon slags mjuk wienervals, så känns Tarzan lite mer hip hop. Och då krävs en jordad förare som inte dras med i hip hoppandet alltför mycket.
Medan vi diskuterade detta på dagens kurs kom vi fram till att vissa av oss väljer att känna oss som fjärilar, som på eleganta, lätta vingar dansar fram på sommarängen. Medan andra (läs undertecknad m fl) vill vara lite mer flodhäst, som med tyngd och pondus tar oss fram. Och nåde den som står i vägen. 😉
Fotot på hip hopparen och flodhästen är tagen av duktiga fotografen Lena Kerje.
Tror jag skrattar på mig. 🙂 Vet inte om du såg programmet med Carina Berg och Kajsa Bergkvist där dom skulle tävla i höjdhopp och Kajsa B hade någon slags michelingubbedräkt på sig….. Om du ska få till en äkta flodhästkänsla ska du nog satsa på nått i den stilen. 🙂 Fick ett gott garv men även nyttiga tankar från din blogg. 🙂
Japp, det såg jag (är ett stort fan av Carina Berg)! Michelingubbedräkt kanske vore något för mig att satsa på. Eller blytyngder i skorna. 😉
Ledsen kära vännen men jag tror du får svårt att leva upp till flodhästen. Vet någon, nämner inga namn… som sa till mig att man ska ta till vara på hundens personlighet och utveckla den. Svårt att se dig eller T som ett flodhästekipage faktiskt. Ser bara en entusiastisk glad hund och en förare som matchar. Kan väl aldrig bli fel???
Tack vännen. <3 Nä, entusiasmen och glädjen vill vi gärna behålla. Fast det gäller ju att inte flyga iväg i ren iver… 🙂
Från en flodhäst till en annan 😉 Tack för idag, ses i mörrn!
Kram
:)! Ni skötte er fint i dag och jag tror du fått en del nya verktyg till fröken Siri att jobba på tills vi ses i Valborg.
Kram H.
Tycker du ska satsa på lejon, det känns mer passande och ändå med tunga tassar. 😉
Jag erkänner att lejon känns lite coolare än flodhäst. 😉
Kul att du har självkritik och humor. 🙂 Hip hop eller ej tycker i alla fall jag Tarzan har ett superfint fritt följ. Härlig energi och fin position vid sidan. Var stolt över din lille hip hop kille och ge upp tanken på flodhästlooken för den kommer du aldrig lyckas med ändå. 😉
kram
Tack! <3 Och jag ÄR stolt över hip hop killen!! 🙂
Tycker det var bra det där med hög och låg tyngdpunkt och hur man kan tänka. Med en hund som Mini kan det väl vara bra och tänka som du gör med Tarzan, eller vad tror du? Ta vara på jordens dragningskraft. 🙂 Bilderna på er är så fina och fulla av arbetsglädje och energi. Även om du tänker `flodhäst´och sätter hälen först så finns det ingen liknelse i övrigt i alla fall…. he he he! 🙂
Tror du kan tänka lite så, men eftersom Mini är en rätt liten hund får du nog inte bli alltför ”tung” i fötterna. Lite korta, jämna, mjuka steg tror jag passar henne. 🙂
På filmen på din startsida älskar jag Tarzans fina utstrålning!
Tarzan hälsar och tackar! 🙂